ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Google smalnar inte av vår världsbild

Johan Norberg · 24 Aug 2011
Uppdaterad 25 Aug 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Om du lånar min dator för att googla något får du inte samma resultatlista som om du gör det på din dator. Det är utgångspunkten för den omtalade boken The Filter Bubble av Eli Pariser. Google, Facebook och andra sajter identifierar vad och vilka personer vi klickar fram och ger oss i nästa vända mer av det. Sånt som strider mot vår världsbild och vidgar våra vyer filtreras bort. Vi stänger in oss i parallella världar, där vi bara talar med likasinnade och förutfattade meningar bara bekräftas. Google har inte lyckats filtrera bort Parisers åsikter, men de strider i alla fall totalt mot min bild av nätet. Visst kan man stänga in sig om man vill, vilket vissa extremister gör, men få tillhör en enda krets online. Vi är mångfacetterade varelser. Jag är inte bara liberal politiskt, jag är också pappa, joggare, synthare och Star Trek-fan. Vi har vänner och kontakter som delar några av dessa identiteter, men inte andra. En av de största effekterna av Facebook att vi får ta del av oväntade preferenser och reflektioner.Bekräftad världsbild? Pyttsan. Varje gång jag slår upp laptopen får jag läsa om andra dagispappors outhärdliga hårdrocksfavoriter, om synthvänners bisarra vänsteråsikter och om liberala kompisars oätliga ansjovisrecept. Nätet kryllar av friktion och överraskningar. Och om jag intresserar mig för ett ämne, eller en bok som Filter Bubble, ger Google mig en hel värld av åsikter för och emot den. Som skribent märker jag själv hur twitter, bloggar och kommentarer på mina texter gör det omöjligt att ignorera avvikande meningar och ofta lär jag mig något nytt, för det finns alltid någon där ute som har bättre koll. Jämför det med tiden före nätet då hushåll höll sig med en dagstidning, med en ledarsida som slog fast partilinjen. Det finns folk i en äldre generation som hellre skulle bli påkomna läsandes en porrtidning än en sosse- eller borgartidning. Det närmaste vi kom ett möte var när två ledar- eller kultursidor började bråka om en fråga. Då publicerade de vartannat inlägg, i den egna tidningen, varannan dag. Som läsare fick man bara läsa den ena sidans argument och skruvade referat av de dumheter den andra tyckte. Snacka om parallella världar.  Gaddafi – ytterligare en tyrann faller. Nu börjar det mycket svårare jobbet med att skapa ett nytt och friare Libyen.+

klar

Artikellänk är kopierad

Johan Norberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro