ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Hjärnan kan göra underverk

Johan Norberg · 16 Jan 2013
Uppdaterad 16 Jan 2013
Hjärnan kan göra underverk

Hjärnan kan göra underverk


klar

Artikellänk är kopierad

Den bästa mänskliga nyfikenheten är den som inte känner eller erkänner några gränser. ”Om jag inte hade blivit diskriminerad och inte hade förtryckts, hade jag aldrig vunnit Nobelpriset”, förklarade den italienska forskaren Rita Levi-Montalcini en gång.

Hennes konservative pappa ansåg att kvinnor inte skulle studera, men hon valde ändå att vid 21 års ålder läsa medicin. Hon gifte sig aldrig, för att slippa hamna under en makes förmynderskap.

1936 tog hon sin examen. Två år senare rensade Italiens fascistiska regim ut universiteten och judinnan Levi-Montalcini stängdes ute från sitt jobb som forskningsassistent i neurobiologi. Men hon vägrade avbryta sina försök att förstå hur nervtrådar utvecklas och hittar till rätt ställe. Hon inredde sovrummet som ett laboratorium för att studera kycklingembryon, och gjorde skalpeller av synålar.

Snart flyttade hon sin hemliga forskning till en stuga i en bergsby. Därifrån cyklade hon runt till bönderna och samlade ägg till experimenten – hon påstod att hon behövde denna bristvara till de barn hon inte hade. På detta vis lade hon mot alla odds grunden för det arbete om nervceller som skulle ge henne världsberömmelse. 

Efter kriget fick Levi-Montalcini en position vid ett amerikanskt universitet. Tillsammans med biokemisten Stanley Cohen bevisade hon där sin tes – att det finns ett särskilt protein som stimulerar nervcellernas tillväxt och utveckling.

Denna nervtillväxtfaktor var ingen liten upptäckt och Nobelprisbelönades 1986. Den gav oss kunskap om hur processen kan gå fel i form av tumörer och demens, och så småningom troligen om hur vi kan bekämpa dem. 

Det var också en central insikt när vi gick från att se hjärnan som en statisk maskin till den moderna bilden av en formbar, plastisk hjärna, som förändras beroende på vad vi gör. Snart upptäcktes fler tillväxtfaktorer, bland annat BDNF – brain-derived neutrophic factor. Det är ett protein som utsöndras när hjärnceller aktiveras samtidigt, vilket förstärker samverkan mellan dem. Det är så vår hjärna förändras av erfarenheter och blir bättre på det vi gör.

Det är BDNF som skapar den period i barndomen då vi kan lära oss till exempel ett nytt språk utan ansträngning. Proteinet stimuleras av konditionsträning, vilket kan vara skälet till att de som motionerar regelbundet enligt många studier tänker och lär snabbare.

Levi-Montalcini dog häromveckan, 103 år gammal. Denna osannolikt dristiga och vetgiriga kvinna var ett levande bevis på att våra hjärnor verkligen blir vad vi gör av dem. På hundraårsdagen tyckte hon att hennes hjärna var mycket bättre än vid 20 års ålder. Hon berättade samtidigt att hon bara sov några timmar om natten. Det fanns så mycket kvar att upptäcka och göra: ”jag har ingen tid att förlora”.

Underhållande att följa twitter under partiledardebatten: Hur dålig en partiledare än är anser supportrarna alltid att det är den största retoriken sen Churchill.+ Twitteranalyser. 

LO: s nya förslag gör att vården och skolan skulle få mindre investeringar och medborgarna mindre rätt att välja bort det som är dåligt.– Sämre valmöjligheter.

klar

Artikellänk är kopierad

Johan Norberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro