ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

"I USA har Högsta domstolen sista ordet"

Stefan Wahlberg, TV-producent och journalist · 22 Jan 2009
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

När Barack Obama svor presidenteden blev han världens mäktigaste statschef. Det är dock ingen slump att den person som förestavade eden, och avkrävde honom full trohet mot grundlagen, var världens mäktigaste domare: Högsta domstolens ordförande John G Roberts. En viktig skillnad mellan dessa båda män är att Barack Obama kan avsättas av både folket och Kongressen medan John G Roberts sitter på livstid och är oavsättlig. En annan skillnad är att John G Roberts kan ogiltigförklara beslut som fattas av presidenten (eller Kongressen) medan motsatsen är omöjlig. I USA har Högsta domstolen, inte presidenten, sista ordet.Tanken bakom denna konstruktion är att maktfullkomliga politiker och myndigheter inte ska kunna kränka de rättigheter som varje medborgare garanteras i grundlagen. Denna skrevs nämligen för drygt 200 år sedan av människor som hade flytt från det förtryck och den förföljelse som de utsattes för av statsmakterna i Europa.Barack Obama har, precis som alla andra amerikaner, fått grundlagen med modersmjölken. Han har fått drilla den i skolan och fira den på ”grundlagens dag” den 17 september varje år. I USA är grundlagen helig. Den utgörs inte av några rättsligt tandlösa avsiktsförklaringar utan av en levande juridik som tillämpas konkret varje dag i domstolarna. Ytterst är det Högsta domstolen som avgör vad som strider mot grundlagen. Genom åren har det bland annat handlat om att ogiltigförklara raslagar och klandra den rättsliga hanteringen av fångarna på Guantánamo. Ofta blir det väldigt konkret: År 1965 upphävde HD en delstatlig lag från Connecticut som förbjöd preventivmedel. Av domen framgick att staten inte hade ”rätt att beträda medborgarnas sovrum” eftersom grundlagen ger alla rätt till ett privatliv.Med tanke på vad historien utvisar om politikers grandiosa sinnelag så är det bra med en författningsdomstol som har sista ordet i sådana här frågor. I den svenska grundlagsutredning som nyligen presenterades så har dock de svenska politikerna bestämt att vi inte behöver någon författningsdomstol i Sverige. I motsats till Barack Obama så finns det ju ingen risk att Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin eller de svenska myndigheterna någonsin skulle kunna kränka sina egna medborgares rättigheter.+ ”Jag föddes inte i en krubba”, underströk Obama själv under sin valkampanj.– Obama är inte den 44:e presidenten utan egentligen den 43:e. Grover Cleveland var nämligen både nummer 22 och 24 på 1800-talet.

klar

Artikellänk är kopierad

Stefan Wahlberg, TV-producent och journalist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro