ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Kolumn: Min familj samlas för att minnas och fira på EuroPride

Maria Jern · 19 Jun 2018
Uppdaterad 19 Jun 2018
1998 var första gången EuroPride var i Sverige. Maria Jern minns Eva Dahlgrens framträdande av "Min familj".

1998 var första gången EuroPride var i Sverige. Maria Jern minns Eva Dahlgrens framträdande av "Min familj". Foto:  Chris Kinnunen, TT


Anmälningarna till årets EuroPride House talar sitt tydliga språk. Det är här de goda samtalen, de stora visionerna, de vilda debatterna, de små och stora frågorna lyfts och de fina mötena sker under veckan.

klar

Artikellänk är kopierad

Den här kolumnen är ett samarbete med Europride. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Den 30/7 öppnar EuroPride House på Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm. Det är symboliskt. Alla svenskar känner till platsen. Där har vi samlats för att fira glädjen över VM -guld, där har vi samlats för att tillsammans sörja en mördad utrikesminister och där stod vi efter terrordådet den 7 april förra året. Ett terrordåd rakt in i hjärtat på Sverige. Terroristen hade googlat en Prideparad och det är ingen slump. Rätten att älska och vara den man vill är essensen av det fria samhället. Det är det värsta extremister kan tänka sig.

Den första EuroPride som genomfördes i Sverige var i Stockholm 1998. Det är 20 år sedan.

Då stod Dana international på scen på Skansen. 1998 var året då en kvinna som fötts som fysisk man vann Eurovision med ”Diva”. Rikard Wolff var också där och sjöng om ”Vackra pojkar, vackra män”. Eva Dahlgren – som då bara varit öppet homosexuell ett par år, sjöng ”Jag är Gud” och sedan även ”Min familj”.

Den första symbolen, den rosa triangeln, har bytts mot regnbågsflaggan. Men den rosa triangeln får inte glömmas. För det är inte alla som tycker att hbtq-rättigheter är mänskliga rättigheter som vi fortfarande behöver kämpa för. Vi andra vet bättre.Det ska vi minnas och det ska vi prata om 2018. För på 20 år har mycket hänt men allt har inte blivit bättre. Rysslands antihomo-lagar, Bermuda som drar tillbaka rätten för samkönade att ingå äktenskap är två otroligt stora bakslag.

Men vi ska också fira. Fira segrar så som att tvångssteriliserade transpersoner nu ska få skadestånd av staten Sverige. En fråga som under flera år pratats och debatterats om på Pride House. Vi ska fira att enligt dom i Europadomstolen ska EU-länder ge samkönade par samma rörelserättigheter som heterosexuella par.

Anmälningarna till årets EuroPride House talar sitt tydliga språk. Det är här de goda samtalen, de stora visionerna, de vilda debatterna, de små och stora frågorna lyfts och de fina mötena sker under veckan. Det är i EuroPride House statsministern, ministrar, partiledare, allierade, vänner och regnbågsfamiljer samlas för att ta hbt- rättigheter framåt.

”Min familjÄr dom som villHöra sammanFinnas tillFör varandra”(Min familj – Eva Dahlgren)

Det är min/vår familj som samlas i EuroPride House den 30/7 – 3/8 och jag tillsammans med hela EuroPride House-ledningen och alla underbara volontärer hälsar er alla varmt välkomna till en vecka helt i regnbågens tecken.

Maria Jern, verksamhetschef EuroPride House – Stockholm

pil
Om skribenten

Namn: Maria JernÅlder: 55 år.Ort: Falköping.Sysselsättning: Verksamhetschef för EuroPride House – Stockholm.

klar

Artikellänk är kopierad

Maria Jern
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro