ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

"Kvinnor tvingas lämna bort sina barn"

Alexandra Pascalidou · 7 Jan 2009
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Under palmernas svala skugga ligger jag och läser Joyce Carol Oates mästerverk ”Blonde” som är en roman om Marilyn Monroes liv. Författarinnan ger röst åt barnet som senare kom att bli världens mest berömda blondin. Tårarna trillar bakom solglasögonen när jag läser om en barndom som var allt annat än lycklig. Min egen lilla dotter sover insvept i ett mönstrat tygstycke inköpt av en flicka som vandrar kilometer upp och ner längs den heta sandstranden.När Marilyn var liten blev hon precis som jag lämnad hos sin mormor. Det var vanligt i västvärlden under svåra ekonomiska förhållanden att mödrar tvingades lämna ifrån sig sina barn för att kunna arbeta för sitt levebröd. Emellertid hade jag tur. Mamma arbetade i en garnfabrik i en stad nära oss och kom och hälsade på så ofta hon kunde. Många av mina kompisar, vars föräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 60-och 70-talet i hopp om en bättre framtid, blev lämnade hos far- och morföräldrar i hemländerna. Tanken var att föräldrarna bara skulle jobba ihop en slant och sen återvända till sina älskade och ack så efterlängtade avkommor. Men det kunde dröja flera år innan återföreningen skedde. Och då hade barnen ofta hunnit knyta an till far- och morföräldrar.Mamma och pappa blev främlingar med dåligt samvete och den nödvändiga separationen blev ett öppet sår, ett trauma, som ingen vill tala om.Porn är en thailändsk kvinna med finmejslade drag. Hon skulle kunna vara fröken Thailand men livnär sig på att servera oss pad thai på en sylta på Samui. Varenda gång hon möter min bebis sträcker hon ut båda händerna och skiner upp. När jag frågar om hon har egna barn slocknar något i hennes blick. Hennes egen son är nio månader gammal och bor i norra Thailand tillsammans med sin mormor. Porn tog som tusentals andra kvinnor jobb på den turisttäta ön för att försörja både sin son och sin mor. Nu vädjar hon om att få sitta barnvakt åt oss. När jag nekar intygar hon att hon kommer behandla min dotter som om vore det hennes egen. ”Please, please I miss my baby” envisas hon.Bara under de få dagar jag hittills har tillbringat i Thailand har jag mött många kvinnor som alltför tidigt tvingats klippa navelsträngen till sina barn. Svenske Niclas som bott på ön i tio år berättar att thailändarna av alla dessa sönderslitna familjeband och separationer blivit känslomässigt avtrubbade. De är vänliga och omtänksamma men har svårt att knyta starka band. Den ekonomiska snedfördelningen i världen drabbar de små mest. Men man behöver inte bege sig till andra sidan jordklotet för att se hur den ekonomiska krisen sätter sina spår i barn. Så sent som igår kunde man läsa i Metro om BRIS rapport att barn oroar sig över ekonomin. När mamma och pappa blir varslade från jobbet lider barnen. Inte så mycket för de uteblivna julklapparna som för den vanmakt det innebär att se bristerna utan att kunna bidra. Men barn förstår mer än man tror. När min systerson Leo förra året tappade sin första tand lade han den på uppmaning av sin underbara mor under huvudkudden med löftet om att tandfén följande morgon skulle ersätta den med en peng. När Leo vaknar är det tomt under kudden. Då säger han till min syster: ”Mamma, det blev ingen peng men det gör inget, tandfén var nog bara fattig.”

klar

Artikellänk är kopierad

Alexandra Pascalidou
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro