ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Mitt sug efter avokado försvann

Nabila Abdul Fattah · 6 Jun 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

En dag gick jag med en vän i affären. Av någon anledning var jag otroligt sugen på avokador. Jag småsprang fram mot grönsakerna och hittade dem direkt. Jag drog av en genomskinlig plastpåse från rullen och började skyffla in dem i påsen en efter en. Jag tittade upp för att kolla på priset, för ibland kan ju avokador vara äckligt dyra. ”6:90”, okej, det priset kunde jag gå med på. Jag hade ju trots allt suget, och när suget är där finns det inte så mycket att göra åt saken förutom att tillfredsställa det. Under priset på skylten stod det ”Israel”. Jag stod med påsen i handen och tänkte. Mest svor jag åt affären som inte var ansvarsfull nog att köpa in avokador från Spanien, så att jag själv slapp ta beslutet.

Skulle jag eller skulle jag inte? Och om jag nu köpte bara denna gång, skulle det verkligen påverka någonting, eller är det bara som en fis i vinden? Jag visste inte, och om jag ska vara ärlig vet jag fortfarande inte exakt vad som verkligen händer med Israel om man väljer att inte köpa deras varor. Men jag vet att Israel har enorma skulder. Bara deras militära kostnader för att hålla palestinier i schack är antagligen bland de högsta i världen. Därför är landet mer beroende av att den internationella handeln funkar som den ska. Och här står lilla jag i affären och bestämmer över både Israels och Palestinas öde.

Jag tänkte på Sydafrika och på att det faktiskt var bojkotten som dödade apartheiden. Men å andra sidan, om man ska tänka lite realistiskt, om en person hade köpt en sydafrikansk vinflaska, hade det varit så att apartheid fortfarande funnits kvar då? Men nu hände ju inte det, utan bojkotten lyckades, och vem är jag att stödja en brutal ockupation för mina smaklökars tacksamhet? Jag skulle vilja vara den som ställer sig framför bulldozrar som står redo att riva ner hus på ockuperad mark för att bygga bosättningar. Men jag är inte där än, och jag tror inte heller att många andra är där eller någonsin kommer att vara där. För i dag står jag i en affär likt alla andra människor i sin vardag och funderar på om jag ska betala för den rivningen. Och det minsta jag kan göra är att inte ge en ockupationsmakt möjligheten att tacka mig för mitt ekonomiska stöd.

Så jag lämnade mina avokador och mitt sug i affären den dagen. Och det kommer jag att fortsätta att göra även efter den dagen jag stått framför en bulldozer som står redo att riva ner en familjs hus.

klar

Artikellänk är kopierad

Nabila Abdul Fattah
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro