ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Övertoner om ubåtar i medierna – 80-talet går i repris

Göran Greider · 20 Okt 2014
Uppdaterad 20 Okt 2014

klar

Artikellänk är kopierad

GÖRAN GREIDER: ”Full aktivitet på nyhetsredaktionen, nu möte på mitt rum.” Det twittrade Expressens chefredaktör på måndagsmorgonen när en ny ubåtsjaktsvecka började. För pressen är det bråda dagar nu när den svenska marinen opererar i full skala i den svenska skärgården. Men för de som upplevde ubåtsjaktens glansdagar på åttiotalet känns det onekligen som om historien går i repris, med alla övertoner i medierna.

Då, liksom nu, ansågs det vara helt givet att Ryssland – på den tiden Sovjet – låg bakom dessa kränkningar av svenskt territorium. Den som sa emot fick löpa gatlopp, till och med en ubåtsskeptisk politisk redaktör på DNs ledarsida. Ur åttiotalets ubåtsjakter och diplomatiska kriser föddes Carl Bildts karriär. Ubåtar har på något sätt blivit det material av vilket den moderna konservatismen byggs.

Sedan kom utredningarnas tid där det pekades på att inga säkra bevis fanns för att främmande undervattensverksamhet förekommit och inte ens att det var ryssarna som i så fall skulle ha legat bakom den. Det kunde lika gärna ha varit Nato. 2009 gav diplomaten och sedermera huvudsekreteraren i 2001 års ubåtsutredning och 2002 års säkerhetspolitiska utredning, Mathias Mossberg, ut boken ”I mörka vatten”. Han menade där, och han hade goda skäl till det, att den svenska militären hade fört politikerna bakom ljuset genom att bland annat undanhålla politikerna observationer som tydde på att det var Natoubåtar.

Men historien upprepar sig trots detta aldrig helt. Idag råder inget kallt krig av det slag som rådde vid åttiotalets början. Det är inte ett kommunistiskt Sovjet som upplevs som ett hot utan ett pånyttfött ärkenationalistiskt Ryssland, under Putins ledning. Östersjön har blivit ett laddat område sedan Ukrainakrisen startade. Nyväckta ryska stormaktsambitioner finns där, och de är skrämmande. Men under lång tid har också Nato utvidgats och Sverige har blivit alltmer indraget i Nato och avstår därmed sakta men säkert från både alliansfriheten och (sen länge) neutraliteten.

Reaktionärerna i den ryska ledningen står nu mot den svenska militär som man får hoppas inte är reaktionär, men som när allt kommer omkring gärna vill ha mer anslag och därför behöver den upptrappade stämningen kring en fiende längs våra kuster. Den svenska marinen ska göra det den nu gör, bevaka våra gränser. Men det är livsviktigt att medierna också bevakar den svenska militären och inte ställer sig och jublar över varje grynigt foto som den lägger fram.

Jag skickade ett tips till Expressens Thomas Mattsson och föreslog att de på nyhetssidan dagligen skulle ha en skeptisk röst, en slav på triumfvagnen, som viskar kritiska kommentarer till den hysteri som nu riskerar att växa fram.

Han tackade.

+ Glad att både Bromma och nya Slussenbygget ifrågasätts. Det livar upp den avsomnade politiken.

- Min hund är sjuk. Och jag har svårt att koncentrera mig dessa dagar.

klar

Artikellänk är kopierad

Göran Greider
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro