ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Rockkonsert-känsla fyllde min hjärna”

Nabila Abdul Fattah · 1 Feb 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Att se en man live som stämplats som terroristledare av nästan hela världen är en konstig upplevelse. Att också se 850 000 skrikande och gråtande människor som hyllar honom på en lerig fotbollsplan mellan sönderbombade hus är en ännu konstigare upplevelse. Det var ashurah här i Libanon i går. Hundratusentals shiamuslimer vandrade på gatorna i regnet i det sönderbombade Dahyeh som blev känt under kriget i somras som ”Hizbollahfästet” och som skulle jämnas med marken till varje pris av Israel. Barn och vuxna, de flesta klädda i svart ropade slagord: ”Vi vägrar att bli förnedrade” och ”Död åt Israel”. De hårda slagen på brösten lät som ett dovt ljud, som när någon tappar en människokropp på marken, när de utförde sin årliga sorgeritual för att hedra imam Hussein som är profeten Muhammeds dotterson. Inom vissa shiamuslimska grupper i exempelvis Iran och Irak är det vanligt att man slår sig själv med svärd och andra vassa föremål för att man vill känna det Imam Hussein kände när han dödades i Karbala. Och för skulden för att de (hans och islams efterföljare) inte kunde hjälpa honom.Men det har sedan några år tillbaka förbjudits av Nasrallah i Beirut. Och självklart följer de sina ledare. Inte en droppe blod så långt ögat kunde nå men däremot många hårda slag mot bröstet. När mannen, myten, legenden äntrade scenen som var en otroligt bevakad balkong på ett hus som stod vinklat mot fotbollsplanen, hördes hyllningar som vägrade sluta.  Rockkonsertkänsla fyllde min hjärna och alla blev som helt i extas. Ända sedan kriget i somras har han aktat sig för att visa sig framför folk och alla talen har hittills varit via satellit. Men nu var han alltså äntligen här, i egen hög person. ”Ser du honom? Jag ser hans hand! Jag ser hans hand!” skriker folk till mig medan jag försöker tränga mig fram för att ta en bra bild.  Vad man inte kan ta ifrån Hassan Nasrallah, vare sig man står med eller emot honom, är att han är en otroligt bra talare och engagerar sina efterföljare. En terrorist i vissas ögon. En terrorist står framför mig och säger att de vägrar acceptera förnedring. En terrorist står i ett område där husen är sönderbombade och där staten snålar med elektriciteten för att de som bor där inte är regeringsföljare. Glöm det. 850 000 terrorister står där. För att alla vill samma sak. De vägrar att bli förnedrade. 

+ Snart är det alla hjärtans dag! Yay … eller vänta nu … det ska nog vara på minus..

- Landslaget minus Zlatan? Finns inte! Why Zlatan, why?

klar

Artikellänk är kopierad

Nabila Abdul Fattah
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro