ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

ANNONS

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Roland Poirier Martinsson: Frida Boisen förminskar våldet mot kvinnor

Roland Poirier Martinsson · 3 Jul 2017
Uppdaterad 3 Jul 2017
Frida Boisen skriver att det inte är ok med något våld, men jag brukar gärna våld mot män som misshandlar kvinnor, skriver Roland Poirier Martinsson.

Frida Boisen skriver att det inte är ok med något våld, men jag brukar gärna våld mot män som misshandlar kvinnor, skriver Roland Poirier Martinsson. Foto: Anette Lindfors Persson / IBL Bildbyrå


Vardagsvåld mot kvinnor är ett av samhällets vidrigaste fenomen. Jag växte upp med det. Det är i varje enskilt fall en katastrof som förtjänar mer än att ett glyttigt fruntimmer kallar genomsnittliga fotbollssupportrar för sjuka och vidriga män, skriver Roland Poirier Martinsson.

klar

Artikellänk är kopierad

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Tydligen finns det Y-kromosomer som grubblar över hur en man bör vara i dessa tider. Låta kvinnor stå på bussen? Vända ryggen mot spegeln för att se hur byxorna sitter över stussen? Be om hjälp när en slusk i baren tafsar på ens hustru? Eller bör han resa sig för kvinnor, hjälpa med en tung väska? På egen hand visa den där slusken att han begått ett svårt misstag? Undvika piruetter framför spegeln? Vankelmodiga Y-kromosomer klagar: Kvinnor säger velourman, men vill ha westernhjälte.Allt detta har jag läst mig till. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin funderat över att jag är man. Samma med kvinnor. Jag känner inte någon kvinna som jag tänker på som kvinna (förutom när vi varit överens att det varit själva poängen). Det vore lika konstigt som att filtrera ett samtal om kärnfysik genom den andres hudfärg eller hårfärg. Men det finns alltså mansbilder och häromdan fick jag lära mig en variant: män som blir arga när favoritlaget bränner en straff. Bilden beskrevs av Expressens kolumnist Frida Boisen, som belyste sambandet mellan missade straffar och mördade kvinnor.

Boisen är vredgad, vilket förmodligen tillåts av att hon är kvinna. Att hon utgår från att kvinnor inte drabbas av vrede över missade straffar och därmed skrämmer män finner jag mera kuriöst. När jag ser på match är det inte sällskapets kön som intresserar mig, utan om hen (det betyder ’han eller hon’) kan sporten och håller på rätt lag.Äsch, jag tappar tråden. Det var något med missade straffar, hot om våld och skrattattacker. Just det! Vad jag ville säga var att jag blir arg och hotfull något så in i helvete när män slår kvinnor. Boisen skriver att det inte är ok med något våld, men jag brukar gärna våld mot män som misshandlar kvinnor. Då undrar jag, ska den misshandlade kvinnan säga ”Stopp! Hot om våld!” till mig eller till mannen som slog henne? Eller båda?Vardagsvåld mot kvinnor är ett av samhällets vidrigaste fenomen. Jag växte upp med det. Det är i varje enskilt fall en katastrof som förtjänar mer än att ett glyttigt fruntimmer kallar genomsnittliga fotbollssupportrar för sjuka och vidriga män.

+ Järvaveckan. Almedalens skötsamma syskon.– Klickrubrikerna: Hon skulle bara ta ett bad, då hände det pinsamma.

Roland Poirier Martinsson

klar

Artikellänk är kopierad

Roland Poirier Martinsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro