ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

ANNONS

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Schlingmann borde inte beundras

Göran Greider · 26 Nov 2012
Uppdaterad 26 Nov 2012

klar

Artikellänk är kopierad

I förra veckan gick jag i flera dagar omkring liksom bistert förvånad i novemberdagern. Det berodde på att då kom meddelandet att en av förgrundsfigurerna i modern svensk politik, moderaternas PR-strateg nummer ett, Per Schlingmann, beslutat sig för att lämna arbetet med Moderaterna. Nyheten blev stort uppslagen och han intervjuades på många håll och i tidningar och radio kommenterades det friskt.

Överallt talades det om honom med beundran och djupaste respekt, både från de egna partianhängarna och från de politiska motståndarna. Schlingmann har uppenbarligen spelat en oerhörd roll i politiken!

Men har han det? Det är just här som min bistra förvåning uppstår. Schlingmanns insats består i att han paketerade om ett nyss krisande parti, ändrade dess uppsyn, image och retorik. På de politiska varumärkenas slagfält är han därmed en oomtvistad fältherre, även om det han gjorde egentligen var att göra som Tony Blair gjorde med nya Labour på 90-talet.

Här är alltså läget: En politisk person hyllas unisont över hela den politiska linjen. Men har han kommit med några enastående reformförslag? Har han presenterat verkliga innovationer för hur Sverige skulle kunna bli ett bättre land? Är han en social visionär? Ekologisk? Har hans tänkande vidgat våra horisonter? Nej, inte alls. Schlingmann har helt enkelt slagit in det hårda paketet av skattesänkningar och försvagningar av fackförbund i finare papper och är en av dem som lärt oss att inte titta nedåt i samhället (ty förlorare hör inte hemma i den nya sköna världen av hårt arbetande och aldrig sjuka samhällsbärare). Hela hans insats gäller politikens yta och ingenting annat.

Är det inte ett oerhört fattigdomsbevis för den samtida politiken att det är detta som värderas högst? Jo. Och även inom socialdemokratin sitter det i ledningen numera många som hellre söker ett bra och säljande varumärke än en vettig idé om samhället. 

Lägg nu märke till att detta inte är något personangrepp på Schlingmann. Han har gjort sitt jobb som skicklig marknadsförare och det är inget att säga om. De få gånger jag mött honom har han dessutom framstått som en vänlig, nästan litet blyg man av tjänstemannakaraktär. I trängseln i en stillastående t-banevagn i Stockholm hamnade jag en gång intill honom – en moderat och en socialistisk kropp trycktes blocköverskridande mot varandra. Jag skojade med honom och sa: Ja, nu skulle det behövas en butler på tunnelbanan. Det märkliga var att han då lyste upp, som om han trodde att jag menade allvar. 

I det ögonblicket insåg jag att jag stod intill en yta. Förvånat betraktade jag den moderate chefstrategen.  

 Jag hyllar sjömansbiffen – med eller utan biff – när höstmörkret är som djupast. Lök, potatis och porter! Enklare kan det inte bli!+ Ååh, sjömansbiff

Klimatmötet i Doha i Quatar börjar! Men inget hopp om att tillväxtlobbyns doakör ska tystna.– Tillväxtlobbyn 

klar

Artikellänk är kopierad

Göran Greider
Göran Greider
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro