ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

"Själv vill jag se alla tre i en framtida koalition"

Göran Greider · 10 Okt 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Mobbing är inte ett problem bara på skolor och på arbetsplatser utan också i politiken. När vi i veckan som gick såg bilderna av Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand plötsligt ömt omslingrade, infann sig hos mig en känsla av att här pågår mobbing: Vänsterpartiet får inte vara med. Jag tror att många, liksom jag, fick just den känslan. Här är några som gaddat ihop sig mot en tredje, svagare part. Och än värre: Mona Sahlin och hennes närmsta krets har gjort upp det här högt över huvudet på det parti hon basar över och den där idén om att hon skulle vara mer lyssnande än sin företrädare verkar vara ett minne blott. En löjlig liten palatskupp, det är vad det hela är. Den absoluta merparten av socialdemokratins väljare föredrar ju trots allt vänsterpartiet som samarbetspartner. Och själv vill jag se alla tre i en framtida koalition. I en tid när den doktrinära marknadsliberalismen överallt krisar och snart sagt varenda regering ägnar sig åt litet nödsocialism ˆ räddar banker eller tar över dem ˆ borde Mona Sahlin snarast våga ta ett litet kliv åt vänster. Fantastiskt nog tycks hon dock snegla mer på vad borgerliga ledarskribenter tänker och tycker ˆ och de gillar att vänsterpartiet mobbas ˆ än vad hennes egna väljare anser. Alla partier har år efter år tömts på medlemmar, de har mist karaktären av folkrörelser, blivit mer av kampanjpartier. I partitopparnas bunkrar sitter sedan de kvarvarande karriäristerna och blir översmarta, ja agerar ungefär som kortsiktiga bankledningar. Detta är särskilt tragiskt i en tid när den förnuftiga politiken verkligen skulle kunna ha en chans att nå tillbaka till folket: Nu gungar världen, marknaden antar psykotiska drag ˆ den är febrig, den är orolig, den är på dåligt humör som det kan heta i de dagliga rapporterna. Placerarna sitter framför sina flimrande Reuterskärmar och minns inte att de har vänner, bekanta och familjer utanför denna lilla värld, denna lilla bunker ˆ och det tragikomiska är att vissa partiledningar tycks gå in i samma beteende. Visst går det att hitta skillnader mellan miljöpartiet, vänsterpartiet och socialdemokraterna. Men de är trots allt små i förhållande till de känslor som finns hos en majoritet av svenska folket. Denna höst skulle kunna innebära en vår för politiken, som ett demokratins instrument för att rädda oss ur de kriser och våldsamma svängningar som kastar tiotusentals människor ut i arbetslöshet. Men den senaste veckan har istället känts som en bunkervecka, en palatskuppsvecka, ja en mobbingvecka.

klar

Artikellänk är kopierad

Göran Greider
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro