ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Skolsvårigheter lika tabubelagt som onani

metro · 31 Okt 2007
Uppdaterad 4 Jul 2013

klar

Artikellänk är kopierad

CAMILLA BERGMAN När jag gick i skolan var jag kass i slöjd. I ärlighetens namn var jag nog närmast en katastrof. Min träslöjdslärare slet sitt hår så fort jag kom i närheten av en fogsvans och syslöjdsläraren använde mina stickade alster som varnande exempel på hur en halsduk inte skulle se ut. Men jag hade andra saker som jag var bättre på. Som att skriva till exempel. Så här i efterhand har jag förstått att jag tillhörde en lycklig skara, åtminstone i skolsammanhang.

Det finns nämligen en sak som är närmast tabu i det svenska skolsystemet. Det handlar om barns individuella förutsättningar i teoretiska ämnen. På många sätt lever vi i ett samhälle som värnar individualiteten och mångfalden. Vi accepterar utan  vidare det faktum att somliga är extremt begåvade i att sjunga medan andra tillhör gruppen falsett. Det är också helt okej att diskutera olika individers förutsättningar inom idrott. Kalle springer mycket snabbare än sina klasskamrater, honom ska vi satsa lite extra på.  Helt normalt, eller hur? För tänk om man hade som krav att alla barn skulle springa lika fort, vad skulle då hända med idrotten? Tanken är absurd.Men i skolans värld funkar det just på det viset. Alla ska kunna bli akademiker och det utan att några större satsningar på den enskilda individen görs. Och är det någonting som vi är livrädda för är det att peka ut någon som svagare i skolarbetet. Ja, bortsett från idrotten och slöjden då, möjligtvis. I dag är det nästan lika illa att säga att en elev inte har fallenhet för engelska som att erkänna offentligt att man onanerar. Alla vet att så är fallet, men ingen vill erkänna det.  Ändå ser verkligheten diametralt annorlunda ut än den svenska idealskolan. Barn som  redan i lågstadiet visar tendenser att inte följa med i undervisningen blir kvar där. Att låta eleven gå om en klass är omänskligt, utpekande. Barnet kanske kommer att bli mobbat.

Men i praktiken är det snarare vi vuxna som äger problemet. Barn i lågstadieålder är oftast mer toleranta än vad vi tillskriver dem. I vår rädsla att stigmatisera en unge och i stället inta en laissez-faire-attityd gör vi precis tvärtom. Kom till en gymnasieskola i Sverige så ska jag visa er stigmatiserade individer som vet precis hur mycket dummare de är än sina mer lyckligt lottade jämnåriga gymnasieklasskamrater. I övre tonåren har man nämligen örnkoll på vilka kompetenser som räknas i samhället och vilka som anses mer eller mindre lyckade.

klar

Artikellänk är kopierad

metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro