ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Stupar du också på startlinjen?

Hillevi Wahl · 13 Mar 2012
Uppdaterad 13 Mar 2012

klar

Artikellänk är kopierad

Ä r du också en sådan som har tusen ursäkter för att slippa våga? Som verkligen vill börja träna och ta hand om dig, riktigt drömmer om den människan du skulle kunna vara – och ändå stupar redan på startlinjen? För att det är jobbigt att gå ut i det slaskiga vädret, för att du har ätit för mycket godis och känner dig svullen – eller bara är rädd att bli besviken.  Då är du inte ensam.

Jag ska ärligt säga att jag fascineras av människor som vill så mycket och anmäler sig till olika aktiviteter – men ändå inte dyker upp. Något kommer hela tiden i vägen för denna längtan.

Jag tänker på dessa startlinjestupande människor när jag ser Nikes briljanta reklamfilm med superbasket­atleten Warhawk Matt Scott, som lattjar med bollen samtidigt som han rabblar all världens ursäkter: Jag är för svag, för långsam, för stor, jag åt för mycket till frukost, jag har huvudvärk, det regnar, min hund är sjuk, jag kan inte just nu, jag är inte inspirerad, jag är allergisk mot saker, jag är för fet, för smal, det är för hett, känns inte rätt, jag skulle verkligen vilja, men jag kan inte, min favorit-tv-show går samtidigt, jag har en het date, jag vill inte göra det här nu, på måndag, efter nyår, nästa vecka, jag har läxor, jag känner mig uppsvälld, gaser i magen, min tränare hatar mig, mamma säger att jag inte får, jag får så lätt blåmärken, det är för mörkt, för kallt, mitt skavsår gör ont, det är farligt, jag har ingen cykel, jag har inte sovit så bra, jag vill inte ta ut mig, jag behöver en bättre tränare, jag är inte den atletiska typen, jag vill inte bli svettig, jag vill inte dra ner ditt tempo, måste jag verkligen, så fort jag har börjat mitt nya jobb, nej, jag tror jag vilar den här matchen och mina fötter värker.

Ganska tidigt in i filmen förstår man att Warhawk Matt Scott anser att ursäkterna är ointressanta – Just do it, liksom. Lätt för honom att säga, han som är en sådan superatlet kanske man tänker – ända tills kameran zoomar ut och man ser hans rullstol.

Jag funderar över de startlinjestupande när jag ser ”Mot alla Odds” och konstaterar att allting sitter i huvudet, trots allt, eller när jag ser ”Biggest Loser”, dit alla har kommit med ungefär samma förutsättningar och en stark vilja att förändra sina liv. Ändå är det alltid några som hittar ursäkter för att slippa träna.

Jag tänker på de startlinjestupande när jag ser tavlan i gymmet på Biggest Loser, med Eleanor Roosevelt-citatet: ”Framtiden tillhör dem som tror på skönheten i sina drömmar.”

Längtan måste alltid vara starkare än rädslan, om man ska kunna förändra något i sitt liv. Och målet måste alltid vara nåbart, gripbart, minst tredimensionellt och i fyrfärg.

Hur ser din längtan ut?

klar

Artikellänk är kopierad

Hillevi Wahl
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro