ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Tack till alla underbara läsare

Nabila Abdul Fattah · 30 Nov 2010
Uppdaterad 11 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Det var för runt fem år sedan då jag var på väg till min praktikplats, en fritidsgård för tjejer, med en Metro i min hand. Mitt­uppslaget handlade om hur kvinnor skulle skydda sig mot våldtäkter.

Innan vi öppnade fritidsgården satte jag mig vid en dator och skrev ett argt inlägg att om det ska vara så att vi tjejer ska skydda oss mot våld­täkt i stället för att säga till män att inte våldta så ska vi få gå beväpnade. Jag hade nog inte skrivit på samma sätt i dag, men just då var det så jag kände.

Det blev min första kolumn i Metro. Jag, som i gymnasiet blivit kritiserad för min grammatik, vars enda referens till att skriva texter var raptexter. Metro litade på att jag hade något att säga, oavsett vilka ord eller menings­uppbyggnader jag använde. Jag la stor vikt vid att skriva så att alla människor förstår och det tycker jag att jag har hållt. För visst kunde jag använda mig av fina ord, men att använda sig av ordbajseri utan att komma till en poäng på ynka 2 400 tecken var för mig onödigt.

Jag har blivit kritiserad, ifrågasatt och ibland  hotad. Men framförallt har jag blivit älskad och respekterad för att jag tagit upp ämnen som få andra tar upp, vilket alltid varit mitt mål. Så länge jag fick en reaktion var jag nöjd. Och vi kan ju säga att det inte har varit svårt.

Ibland har det räckt med mitt namn för att männi­skor ska reagera. Man kan konstatera att oavsett vad man tycker om mig så finns det inte många andra muslimska Mellan­östern­­tjejer i media som säger sina åsikter. Därför tycker jag att jag och mina ord har varit hälsosamma för Sverige. Men jag hoppas att det kommer fram fler som mig och om jag backar lite kan någon annan gärna komma in för att jag vet att ni finns där ute.

Detta är absolut inte ett hejdå. Det här är ett "vi ses lite senare någon gång."

Tack till alla underbara läsare som motiverat och inspirerat mig. Även till de som hatat mig, bett mig åka tillbaka till mitt hemland, ringt mig mitt i natten och kallat mig Hamashora med mera. Ert engagemang har också varit en inspiration då detta är det ultimata beviset på att jag gjort något rätt.

Nu ska vi se om jag hakar på det här nya fenomenet Twitter som dagens ungdomar håller på med. Vi ses snart igen inshAllah!

klar

Artikellänk är kopierad

Nabila Abdul Fattah
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro