ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Tack vare Alliansen har SD fått privilegiet att utlösa en regeringskris

Göran Greider · 1 Dec 2014
Uppdaterad 1 Dec 2014

klar

Artikellänk är kopierad

De la upp bollen så att det bara är att slå. Eller – de gjorde en genial framspelning och nu är målet öppet. Och då är det inte fotboll jag beskriver utan svensk politik. För där ligger nu bollen – och det är bara för Sverigedemokraterna att sparka till den hårt så går den i mål och sittande regering faller.

När de fyra Allianspartierna, efter sitt sämsta val i demokratins historia, ändå bestämde sig för att lägga fram en gemensam budget så var det inget annat än just en framspelning till Sverigedemokraterna. Jag tycker det är konstigt att de inte fått mer kritik för det. Löfven borde ha skällt ut Lööf och de andra efter noter men han har varit för mesig.

I den politiska debatten får vi nästan enbart höra om hur svag Löfvenregeringen är. Och det är naturligtvis sant: Valresultatet medgav ingen stabil majoritetsregering. Men det gäller båda blocken. Valresultatet skapade en vågmästare, ett parti med 13 procent av väljarna bakom sig, som tack vare Alliansens agerande fått privilegiet att utlösa en regeringskris – och kanske också en kris för landet. Det hade inte behövt bli så. De fyra förlorande Allianspartierna hade kunnat bestämma sig för att inte lägga upp den där bollen, eller göra den där framspelningen. Det hade räckt med att vart och ett av dem lagt sin egen budget istället för en gemensam, så hade Sverigedemokraterna inte kommit i det friläge de nu har och som hela hösten placerat dem i centrum för svensk politik. Men de valde något annat. Och jag tycker att det är bra sorgligt.

Visserligen tvivlar jag på att SD i slutändan väljer att slå till den där bollen eftersom de då kan utmålas som totalt ansvarslösa och inför en betydande del av sin egen väljarkår tvingas säga nej till exempelvis bättre a-kassa och satsningar på pensionärer.

Men vad vet jag? Politiken förvandlas hursomhelst på det här sättet till ett förnedrande spel. Det är som att bevittna Big Brother, Paradise Hotel eller rentav gamla Robinson. Politikerna stänger in sig själva i ett hus eller på en öde ö och väljarna förvandlas till tittare som får nöja sig med intriger, spel, skvaller. Den väg som Alliansen valde i höstas riskerar att leda till att det politiska missnöjet och apatin ökar.

​ Allianspartierna borde avstå från att rösta på sin gemensamma budget. Det vore det mest renhåriga. Eller också säga det rakt ut – att vi vill komma tillbaka till makten med ett rasistiskt parti som stödparti. Något säger mig att de inte själva är riktigt nöjda med den där framspelningen.

Landets politiska journalister tycker situationen är jättespännande. Men vanligt folk har nog inte samma lystmäte på politiska intriger och ledan vid politik ökar.

Plus: Roligt att vissa miljöpartister i alla fall diskuterar att erbjuda Edward Snowden asyl i Sverige.

Minus: Ferguson. Det amerikanska klassamhället göder rasismen mot de svarta.

klar

Artikellänk är kopierad

Göran Greider
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro