ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Tonåringar har världen för sina fötter

Vicky Olesen · 21 Feb 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Vad händer egentligen med världen? Hur mår egentligen människor? Var och varannan tonåring hittar sin personlighet i någon killes säng eller i att inte äta. Detta samtidigt som trycket ökar för att ha det perfekta håret, den plattaste magen och de bästa betygen. Hur ska någon människa klara av det trycket?

Jag var tolv år första gången jag blev full. Ifall jag var mogen för min ålder eller inte har inget med saken att göra. För detta är mer regel än undantag. Jag hade varken kompisar med dåligt inflytande eller föräldrar som fullständigt sket i mig. Det är bara normen, och jag ville pröva lika mycket som alla andra. Men är det okej? Om jag, med föräldrar som bryr sig, kunde dricka då, vad händer då med de barn som faktiskt har det jobbigt? De som behöver skyddas men inte har någon att falla tillbaka på. Tar staten hand om dem eller är de totalt utlämnade åt främlingars barmhärtighet?

När en kompis till mig för ett par år sedan blev våldtagen gick ryktet att hon var ”en sådan som ångrade sig efteråt”. Att hon egentligen var en slampa som faktiskt hade velat när det hände och att hon bara ville smutsa ner killens image. Jag är absolut en anhängare av ”hellre fria än fälla-teorin”, men det måste ju samtidigt finnas någon sorts gräns. Och vad hände med killen? Han blev en pimp i stället. Var inne på ungdomsmottagningen med en kompis i förra veckan. I väntrummets soffa satt tjejer som inte fått bröst än och ville ha p-piller. Återigen, skyddat sex är lika med hurray, men varför? Det är sorgligt, egentligen. Alla gamlingar har alltid predikat om betydelsen av att vara barn så länge man kan och jag har alltid avfärdat det tillsammans med påminnelsen om att sätta på mig långkalsonger. Men det finns ingen mer sann klyscha. När jag satt och snackade med ett fellow skilsmässobarn häromdagen förklarade han hur vi är en generation som växer upp med bilder från alla möjliga håll, reklam och film bland annat, om hur riktig kärlek är, samtidigt som vi på hemmaplan ser ett liv där kärlek mest verkar bestå av pengabråk och bouppdelningar. Han menade att det är just på grund av detta som vi är så totalt förvirrade angående kärlek, och framför allt sex.

Ja, vi växer upp med världen för våra fötter, där vi har alla möjligheter i världen att bli den våra föräldrar alltid velat vara. Men samtidigt ställs vi också inför alla de risker våra föräldrar inte behövde ställas inför. Och vem tar hand om oss när de som skulle ha gjort det inte riktigt når ut?

+ Alla svenska humorprogram som går på tv just nu. Sanslöst hur roliga vi är!

– Mobilförbudet på bussar och tåg. Och de gamla tanterna som tjatar om det. Tjena att det finns värre saker att kontrollera. Skärpning!

klar

Artikellänk är kopierad

Vicky Olesen
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro