ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Vem vill gå i en mansfälla?

Hillevi Wahl · 20 Jan 2009
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Det verkar vara väldigt svårt att vara pappaledig. I förra veckan hörde jag talas om en nybliven pappa som inte ens tyckte sig kunna vara hemma de där första, spröda tio dagarna. Jobbet behövde honom.

”Vad är det för fel på honom? Har han blivit skjuten i huvudet?” frågade min man, som närmast blivit förbannad om jag försökt sno en pappamånad från honom. Han har varit pappaledig nästan ett år med varje barn. Bara det är en stor kärleksförklaring till våra barn. Men det är knappt att jag vågar skriva det, för då kommer jag få höra att jag är osolidarisk mot de kvinnor som inte har jämställda män. Att jag bonkar det i huvudet på dem, så de ska känna sig misslyckade för att just de inte har hittat lika bra män. Att det är högsta status nyförtiden att visa upp en jämställd man. Fine. Om det verkligen är så, då är jag gärna en högstatus-fru. För jag har verkligen en helt fantastisk, underbar, jämställd man. Ibland tänker jag att jag borde klona honom och sälja honom på Blocket. Bonk-bonk-bonk.

Det är bara det att jag inte tror att det är högstatus med pappalediga män än. Inte om man tittar på statistiken. Bara 21 procent av föräldrapenningdagarna tas ut av papporna och sex av tio pappor tar ingen föräldraledighet alls under barnet första år. Hur det kommer att bli i kristider vågar jag knappt tänka på. Kanske borde vi sluta snacka så mycket om att det är en kvinnofälla att jobba hemma. Då tror männen att det är en mansfälla att vara pappaledig. Och vilken kille vill gå i samma fälla som kvinnorna? För det är tamejsjutton ingen fälla att vara hemma med sina barn. Tvärtom, det är en unik rättighet och ett fantastiskt privilegium, som vi borde utnyttja till sista föräldrapenningsdagen. Och ganska nyttigt för oss som är vana vid att leva ett liv i ett hektiskt jobbtempo. Föräldraledigheten är en bra tid för eftertanke.

Killen, som inte kunde vara pappaledig ens i tio dagar, är för övrigt psykolog. En sådan psykolog hade jag aldrig velat gå till. Han borde ta sex månader ledigt och analysera sig själv. Föräldraledigt. + Årets coolaste pop-up-bok: ”Från luft till snorkråka” av Steve Alton.– Drogromantiken. Knark är fortfarande bajs.

klar

Artikellänk är kopierad

Hillevi Wahl
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro