ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

"Zlatan har inte varit med i landslaget ännu"

metro · 29 Mar 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

CLAES RUNHEIM Det var på något sätt ödets ironi i Belfast i onsdags kväll. I landet, i staden där motsättningar och konflikter tidigare varit en del av vardagen. I landet, i staden där folk har spottat och förödmjukat varandra bara för att de inte tyckt sig vara av samma sort. I landet, i staden där folk nu gör allt för att ta sig samman och sluta fred för gott. Just där mötte Nordirland vårt stolta svenska landslag och alla kunde se att Nordirland visade sig vara precis det som Sverige en gång var. Ett starkt kollektiv. Sveriges landslag är nämligen inget kollektiv längre. Sveriges landslag är i stället på något sätt det som Nordirland en gång var: som en konfliktdrabbad region där det kryllar av motsättningar. Personkemin är i vissa fall så dålig att en och annan säkert skulle kunna lägga en loska, eller kanske till och med förödmjuka. Vi-känslan är avlägsen och glädjen tycks vara helt borta.

”Jag har min spelstil, Sverige har sin”. Jag har fortfarande inte riktigt kunnat smälta Zlatans citat från vår intervju i onsdags. Ibrahimovic var tillbaka i landslaget hette det. Det var fel. ”Ibra” har aldrig riktigt varit där ännu. Jag hoppas att han kommer dit någon gång.Lappkast 1: Någon sa skämtsamt att Göran Persson visar drag av Hanibal Lecter i tv-serien om Ordförande Persson. Jag kontrade med att konstatera att han är hedersdoktor i Örebro och inget annat. Någon måtta får det vara, även om han visar en del manipulativa drag som många psykologer säkert skulle vilja sätta tänderna i. Många är kritiska till intervjuprogrammet. Den senaste kritiken kommer från Persson själv, men han är noga med att poängtera att han står för vartenda ord. Jag förstår inte. Är han på väg att manipulera sig själv?

Lappkast 2: Är det någon mer än jag som tycker att informationssamhället ofta känns som djävulens påfund? Förutom alla osanna uppgifter som sprids snabbare än springmask så kan ett vanligt mejl ställa till ett helvete. Om jag skriver ett brev och postar det med frimärke i en gul låda till någon är det ju högst osannolikt att mottagaren skickar brevet vidare, eller hur? Mejlar jag däremot samma text kan vi vara säkra på att fler får läsa det. Det strikt personliga i en text från en person till en annan är som bortblåst och alla snurrar bara hjälplöst omkring som ettor och nollor någonstans. Detta gör mig förbannad, men framförallt rädd. Rädd för att allt fler, allt oftare, inte vågar vara personliga.

Lappkast 3: Mustafa Mohammed kom på 27:e plats vid terräng-VM i Mombasa. Det är visserligen ingen glamorös sport, men det är tragiskt att så få förstår vilken stor prestation Musse stod för. Jag tror att världen skulle vara bättre om fler visste vad som krävs för att bli en bra löpare. I Sverige känns det tyvärr som om fler har koll på stavgång.

+ Erik Fichtelius. Strunta i avundsjuka kommentarer. Var stolt.

– Fyrans ”Elixir”. Inte så mycket till elixir.

klar

Artikellänk är kopierad

metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro