ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

1978 — då var välfärden som bäst

metro · 21 Jul 2013
Uppdaterad 21 Jul 2013
Arbete vid PAR:s adressdator av märket Hewlett Packard.

Arbete vid PAR:s adressdator av märket Hewlett Packard. Foto: Scanpix


Håna inte Hawaiikassler och v-jeans, vi har aldrig haft det så bra som under 70-talet och allra bäst hade vi det 1978. Sedan dess har det bara gått utför.

klar

Artikellänk är kopierad

Skateboardramp med varningsskylt i Södertälje 1978.
Skateboardramp med varningsskylt i Södertälje 1978.Foto: Rolf Söderberg/Scanpix
Ingemar Stenmark tog slalomguld i VM i Garmisch 1978. Här på pallen med 2:an Piero Gros till vanster och 3:an Paul Frommelt till höger.
Ingemar Stenmark tog slalomguld i VM i Garmisch 1978. Här på pallen med 2:an Piero Gros till vanster och 3:an Paul Frommelt till höger.Foto: Sipa/Scanpix
Dåtidens statsminister Ola Ullsten (folkpartiledare 1978-1983, statsminister 1978-1979, utrikesminister 1979-1981). Här tillsammans med förre partiledaren Per Ahlmark.
Dåtidens statsminister Ola Ullsten (folkpartiledare 1978-1983, statsminister 1978-1979, utrikesminister 1979-1981). Här tillsammans med förre partiledaren Per Ahlmark.Foto: Svenskt Pressfoto/Scanpix

1978 var Ingemar Stenmark fortfarande bäst i världen i utförsåkning och Sverige hade en folkpartistisk minoritetsregering. Vi lyssnade på Abba, såg Grease på bio och tittade på Familjen Macahan på tv. Och vi hade det oförskämt bra. Faktum är att 1978 är det bästa året hittills avseende välfärd, skriver vetenskapstidskriften New Scientist.

I åratal har regeringar byggt sin ekonomiska politik kring bruttonationalprodukten (BNP), ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. BNP har stigit tämligen stadigt sedan andra världskriget, vilket tyder på att välståndet i världen har ökat. Men kritiker menar att BNP bara berättar en del av historien och inte tar hänsyn till sociala faktorer och miljökostnader. Man har därför försökt hitta mer heltäckande mått på ekonomisk utveckling. Ett sådant är Genuine Progress Index (GPI), som justeras för faktorer som till exempel miljöförstöring, brott och inkomstfördelning.

En grupp ekonomer vid Australian National University i Canberra har sammanställt GPI för 17 länder, däribland Sverige, och fått fram den första globala bilden av hur GPI utvecklats genom åren.

De fann att GPI per capita var som högst 1978 och därefter har minskat sakta men säkert. Det står i skarp kontrast till den stadiga ökningen av BNP per capita.

Klas Eklund, seniorekonom på SEB, har länge påpekat att BNP-måttet är föråldrat och behöver kompletteras.

– Det pågår ett intensivt arbete på många håll i världen för att komplettera BNP eller hitta på nya alternativ. Nästan alla är överens om att det här ska göras eftersom BNP är ett väldigt gammalmodigt mått, säger Eklund.

– Problemet är att det är nästintill omöjligt att väga ihop alla de här sakerna till ett mått. Vem avgör till exempel hur man viktar folkhälsa mot analfabetism?

Längst när det gäller att hitta alternativ till BNP har Bhutan gått. Där mäter man i stället lycka med måttet Gross National Happiness.

– Det är väldigt svårt att mäta och ingenting tyder på att befolkningen har blivit lyckligare sedan de började mäta lyckan, säger Eklund.

klar

Artikellänk är kopierad

metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro