ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Alla är förlorare i militärens Egypten

Nathalie Besèr · 4 Dec 2013
Uppdaterad 4 Dec 2013
Alla är förlorare i militärens Egypten Egyptisk militär sätter upp taggtrådshinder på Tahirtorget i Kairo för att förhindra protester den 1 december i år.

Alla är förlorare i militärens Egypten Egyptisk militär sätter upp taggtrådshinder på Tahirtorget i Kairo för att förhindra protester den 1 december i år. Foto: Amru Salahuddien/All Over Press


Snart fem månader har gått sedan den egyptiska militären, under general al-Sisi, avsatte president Mohammed Mursi. Utrikespolitiska institutet skriver om spänningarna och kritiken som växer i ett land som vill se en snabb återgång till demokrati – men som blir mer och mer otålig.

klar

Artikellänk är kopierad

I juni 2012 vinner Mohammed Mursi och Muslimska brödraskapet valet i Egypten. Ett år senare avsätts han av militären.
I juni 2012 vinner Mohammed Mursi och Muslimska brödraskapet valet i Egypten. Ett år senare avsätts han av militären.Foto: Fredrik Persson/Ap Photo

Militären i Egypten fortsätter att knyta den politiska makten till sig, främst på bekostnad av Muslimska brödraskapet. Nyligen presenterade övergångsregeringen en lag som inskränker demonstrationsrätten. Många människorättsorganisationer har kritiserat lagen.

– Vi blev helt chockade. Vi kunde inte tro att de skulle gå så långt i sin vilja att inskränka de politiska fri- och rättigheterna, säger advokaten Mahmoud Bilal vid Egyptiska centret för ekonomiska och civila rättigheter.

Med lagen blir det förbjudet att protestera utan att först ha sökt polistillstånd. Kritikerna anser att den är ett försök att stoppa de massdemonstrationer som följt på militärkuppen i juli, då den demokratiskt valde presidenten Mohammed Mursi från Muslimska brödraskapet störtades.

Egypten är i dag ett polariserat samhälle. Muslimska brödraskapet har länge varit en av få massrörelser i landet med ett stort socialt engagemang. Periodvis har rörelsen varit synonym med det civila samhället, i brist på fritt verkande organisationer i det auktoritärt styrda Egypten. Samtidigt som förtroendet för brödraskapets regeringsduglighet har sjunkit drastiskt, har rörelsen fortfarande starkt stöd, främst bland fattiga. Många av dem som röstade på brödraskapet i parlamentsvalet 2011–2012 kände sig lurade när regeringen störtades och rörelsen förbjöds.

Det är främst medelklassen, liberala grupper, militären och den byråkrati som Mubarak skapade som inte tål islamisterna vid makten. Många av dessa grupperingar menar att brödraskapet är terrorister.

En intensiv maktkamp mellan brödraskapet och militären pågick under det år som islamisterna satt vid makten.

Se utrikespolitiska institutets seminarium om brödraskapet här.

Kampen har utkämpats sedan brödraskapet grundades 1928. När Mursi kom till makten hade han och hans anhängare inte bara militären emot sig, utan också rättsväsendet, säkerhetstjänsten, polisen och stora delar av de statliga medierna.

I dag växer dock åter kritiken mot militären och general al-Sisi som tagit ledningen. De unga twittrande aktivister som gick ut på gatorna, först för att störta diktatorn Mubarak och två år senare för att avsätta Mursi, börjar bli allt blir otåliga.

– Det finns en allt större grupp som varken stöttar islamisterna eller militären och som vill se en snabb återgång till demokrati i Egypten. Som läget är nu är alla förlorare, säger Mahmoud Bilal.

Läs mer om brödraspaket i senaste numret av Utrikespolitiska institutets Världspolitikens dagsfrågor här.

klar

Artikellänk är kopierad

Nathalie Besèr
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro