ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

Arbetet med att minska matsvinnet får skarp kritik: "Politikerna är fega"

Anton Gustafsson · 13 Apr 2019
Uppdaterad 14 Apr 2019
Morötter med två "ben" och böjda gurkor är exempel på mat som enligt Andreas Jakobsson slängs, trots att det inte är något fel på dem.

Morötter med två "ben" och böjda gurkor är exempel på mat som enligt Andreas Jakobsson slängs, trots att det inte är något fel på dem. Foto: Lena Granefeldt & TT


Mattsvinn är ett stort problem som har stor påverkan på klimatet och ekonomin. Journalisten och författaren Andreas Jakobsson tycker att svenska politiker gör för lite åt svinnet. "Det händer ingenting från politiskt håll, det är helt knäpptyst", säger han.

klar

Artikellänk är kopierad

Anledningen till att matsvinn är ett stort problem är att produktionen av mat innebär stora påfrestningar på miljön. Enligt siffror som släptes sommaren 2018 slängs en tredjedel av all mat som produceras.

– Matproduktionen påverkar klimatet och miljön genom övergödning och stor markanvändning. Det i sin tur har stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Bara hushållen i Sverige slänger mat som motsvarar 360 000 bilars körning per år i utsläpp, säger Ingela Dahlin, rådgivare på Livsmedelsverket inom uppdraget att minska matsvinnet.

Ingela Dahlin. Bild: Livsmedelsverket.
Ingela Dahlin. Bild: Livsmedelsverket.

Förutom de negativa klimat- och miljöeffekterna av matsvinnet får det även stora samhällsekonomiska konsekvenser.

– Vi kastar fullt ätbar mat rakt i sopen. Om vi inte kastade all den här maten runt om i världen skulle vi kunna försörja ytterligare tre miljarder människor, säger Ingela Dahlin.

Tre viktiga åtgärder

Andreas Jakobsson är författare, föreläsare och journalist som har matsvinn som sitt expertområde. Han lever som han lär då han bara äter mat som butiker har slängt. På slängd mat försörjer han sig och sin familj utan problem.

Han har många tankar om hur man kan minska matsvinnet. Det är tre åtgärder han återkommer till som han tror skulle vara effektiva. Han tror att det måste bli dyrare för de stora matvarubutikerna att kasta mat.

– Man måste beskatta matavfall. Det handlar om stora företag, deras huvuduppgift är att generera vinst och så länge de tjänar pengar på att kasta mat kommer de aldrig att sluta, Andreas Jakobsson.

Andreas Jakobsson har märkt, när han själv hämtar mat i soptunnor, att det ofta är flerpack av frukt och grönsaker som slängs i stora mängder.

– Man skulle få bort mycket svinn om de bara sålde frukt och grönt i lösvikt. Men det kommer inte hända så länge det är billigt att kasta mat. För lösvikt skulle betyda att butikerna sålde mindre och det skulle de aldrig göra frivilligt, säger han.

”Det måste bort”

Det sista han ser som ett problem är bäst före datum. Bäst före datum gör att butiker och privatpersoner slänger mat som det inte är något fel på. Ofta slängs produkter som börjar närma sig bäst före datum trots att de går att äta långt efter att bäst före datumet har gått ut.

– De måste bort. Man kan utan problem lukta och smaka, ofta går de jättebra att äta och det är helt ofarligt. Men såklart måste man ha kvar sista förbrukningsdag på produkter som blir direkt farliga när de blir gamla, som kyckling till exempel, säger han.

EU har satt upp ett mål om att man ska minska matsvinnet till år 2030, något som Sverige har skrivit under på. Men Andreas Jakobsson tror inte att det de svenska politikerna gör är i närheten nog för att nå det målet.

– De svenska politikerna har helt ignorerat den här frågan. De tycker att marknaden och allmänheten ska lösa det här, men det kommer aldrig hända så länge stora butiker tjänar på att slänga mat. Men politikerna är fega, de vågar inte ta beslut som är obekväma för marknaden, säger han.

klar

Artikellänk är kopierad

Anton Gustafsson
Anton Gustafsson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro