ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

"Arbetstagarjul" blir arbetsjul

Karolina Skoglund · 16 Dec 2013
Uppdaterad 16 Dec 2013
Att julafton ligger "bra till" i år gynnar inte Theres Sysimetsä. Under stort sett alla dagar utom de röda kommer hon att finnas tillgänglig för jobb. – Det blir en falsk frihet, säger hon. 

Att julafton ligger "bra till" i år gynnar inte Theres Sysimetsä. Under stort sett alla dagar utom de röda kommer hon att finnas tillgänglig för jobb. – Det blir en falsk frihet, säger hon.  Foto: Henry Lundholm


Ett av fem barn till tjänstemän har sagt till sin mamma eller pappa att de ofta jobbar under högtider som jul och nyår. Det visar en ny studie från Unionen, som menar att det blir allt vanligare att jobba fast man är ledig.

klar

Artikellänk är kopierad

Nästan hälften av de som deltog i Unionens underökning önskar att de inte behövde vara tillgängliga för arbetsgivaren under längre ledighet.
Nästan hälften av de som deltog i Unionens underökning önskar att de inte behövde vara tillgängliga för arbetsgivaren under längre ledighet.Foto: Pontus Lundahl/TT

Årets jul bjuder på rekordmånga lediga dagar. Ändå är bara två av fem tjänstemän lediga i två veckor och nästan hälften önskar att de slapp vara tillgängliga för jobbet under längre ledighet. Och det är inte bara de själva som inte får någon julfrid: ett av fem barn under 12 år har sagt till sin mamma eller pappa att de ofta jobbar under ledigheter som jul och nyår. Det visar en ny studie från Unionen. 

– Eftersom vi har en så extremt bra arbetstagarjul, som man brukar kalla det, i år är det väldigt lite ledighet som studien vittnar om, säger Peter Hellberg, vice ordförande på Unionen. 

Anledningen till de få semesterdagarna som tas ut i samband med jul- och nyår menar han är ett exempel på ett gränslöst arbetsliv.  

– Det grundar sig i att arbetslivet inte uppmuntrar att skilja på arbete och fritid. Rationaliseringar och produktivitetsökningar når till slut en gräns där man börjar komma in på det som vi alltid annars betraktat som privatliv. 

En annan anledning menar Peter Hellberg är dagens tekniska möjligheter och det facto att man därmed enkelt kan jobba hemifrån. 

– Det är lättare att säga okej då. Man kan tänka sig att ta en dags jobb här och där med alternativet att man tillåts jobba hemifrån. Men det vi ser i våra undersökningar är att man behöver de här perioderna för att ladda batterierna. Just den här lite längre ledigheten är viktig i sig. 

Att barnen börjat reagera ser han som en väckarklocka och föreslår att man lyfter frågan och kanske inför en policy på arbetsplatsen. 

– Man har andra som också behöver ens närvaro. När barn faktiskt reagerar så att de säger åt sina föräldrar då har det gått rätt långt. 

 "Det är en falsk frihet" 

Theres Sysimetsä jobbar som verksamhetschef på en liten organisation och kommer inte att kunna ta särskilt mycket ledigt i jul, även om den större delen av hennes arbete kommer att kunna skötas hemifrån. 

– Det är ju lite dubbelt. Det härliga är att jag själv kan lägga upp mitt arbete. Samtidigt känner jag att jag måste vara tillgänglig när jag är hemma, vilket gör att det inte är tydligt när jag jobbar och därför blir det ofta mer stress. Det är en falsk frihet.

Hennes äldsta barn är fem år gammalt och det är först nu det börjar förstå att mamma ibland jobbar när hon är ”ledig”.

– Ibland väljer jag till exempel att hämta tidigt men det blir ändå så att jag fortsätter jobba genom att jag svarar i telefon. Så det är klart att barnet förstår att jag inte bara är hemma och är ledig i jul.

LÄS MER:

Var fjärde jobbar övertid - gratis (artikel från 2012)

klar

Artikellänk är kopierad

Karolina Skoglund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro