ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Arne Weise: Jag har aldrig gråtit i hela mitt liv

Karolina Skoglund · 20 Dec 2012
Uppdaterad 20 Dec 2012
Arne Weise: Jag har aldrig gråtit i hela mitt liv

Arne Weise: Jag har aldrig gråtit i hela mitt liv Foto: Charlotte Brunzell


Arne Weise förknippas för många nästan lika mycket med julen som tomten. Här berättar han om frånvaron från familjen, fascinationen för kändisfester och vem han ringer klockan halv tre varje julafton.

klar

Artikellänk är kopierad

Vad är jobbigast med att vara hela svenska folkets julfarbror? – Det finns inget jobbigt med det. Men jag är ju ingen julfarbror längre, även om jag märker att det är många som vill ha mig tillbaka som värd. Jag tror att de är 175 000 på Facebook nu. Men visst förknippas jag med julen ändå, vilket jag bara tycker är härligt. 

Vem har varit sämst av de tio julvärdar som efterträtt dig? – Det vill jag inte säga. Vissa har varit bra och vissa har varit mindre bra. Att säga ett namn är alldeles för personligt. 

Du firade jul ensam i 30 år. När var det som deppigast?  – Det har aldrig varit deppigt eftersom jag vet att jag gör nytta. De som tittade gillade traditionen och då kände även jag en trygghet i det. Jag brukar ringa årets julvärd vid halv tre på julafton varje år och önska god jul och lycka till. Det har blivit viktigt för mig nu.  

Vad i ditt liv ångrar du mest? – Jag ångrar att jag inte lyckats hålla ihop något av mina äktenskap och därmed gjort folk ledsna. Men jag har varit gift med tv:n och då blir det så. 

Vad är det sämsta med att ha dig som pappa? – Att jag varit borta för mycket från barnen. En pappa ska vara hemma mer. Både på julafton och vid andra tillfällen. En gång när min dotter Anna var ett och ett halvt sa hennes bror Andreas till henne att jag satt bakom teven när de tittade på mig. Givetvis kröp hon bakom tv:n för att se efter. Det är en ganska gullig historia tycker jag. 

Du är en av de mest frekventa gästerna på kändispremiärer. Har du ett stort behov av att synas eller vill du bara äta och dricka gratis?– Jag är road av att synas, så klart. Vore jag inte det skulle jag inte sitta i teve. Det är roligt av det skälet att man träffar både gamla och nya vänner på sådana fester. Gratismaten kan jag klara mig utan. Men jag har inte varit på lika mycket fester under senare tid eftersom jag inte har mått så bra. Jag har inte orkat helt enkelt. Men att man gillar kändisfester är inget man ska skämmas för. 

Vad är det värsta med att bli gammal?– Jag känner mig inte ett dugg gammal och tycker mer att jag ser ut som 81 än 82 i dag. Dessutom har jag bra gener, så ni får åtminstone stå ut med mig i tio år till. Jag var ute på en julturné precis där i princip alla som jag åkte med hade kunnat vara mina barn. De frågade hur jag orkar med allt men jag känner mig faktiskt ung och har ett gott självförtroende. 

Det görs en dokumentär om dig. Är du rädd att folk ska glömma bort dig? – Nej, det är jag inte ett dugg rädd för. Men det var inte jag som kom på idén med dokumentären, det skulle jag aldrig göra. 

När grät du senast för att du var ledsen? – Jag har aldrig gråtit i hela mitt liv. Nu på gamla dagar känner jag först att det kan bubbla till i bröstet när jag ser en sorgsen film, men det kommer fortfarande inga tårar. Däremot kan jag så klart bli ledsen. Jag blir det senast när 27 människor mördades i Amerika och över att det finns människor som inte har möjlighet till att fira jul. Och så blir jag ibland ledsen över att jag inte kan gråta. 

Scener ur ”Tomtens julverkstad” klipps bort eftersom de anses kränkande mot vissa. Hur känns det att ha visat scenerna i 30 år?– Detta med rasism är fruktansvärt men jag har i ärlighetens namn inte tänkt på att scenerna skulle antyda till det under mina år. Jag tycker att de gott kan vara kvar. Men tar någon skada är det givetvis inte okej.

klar

Artikellänk är kopierad

Karolina Skoglund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro