Barn som mördar får olika straff

Högg ihjäl 22-åring Vallentuna, 21 september 2012. En 22-årig man huggs till döds i Vallentuna centrum norr om Stockholm. En 17-årig man döms för mordet till fyra års sluten ungdomsvård. En 22-årig man som misstänks för inblandning i mordet befinner sig fortfarande på fri fot. Båda har kopplingar till en nynazistisk grupp.Foto: Scanpix

Svartsjukedrama Stureby, 6 juni 2009. En 15-årig flicka kvävs till döds i en skogsdunge i Stureby i södra Stockholm. Två 16-åringar, en pojke och en flicka, grips och döms till ungdomsvård i ett år och åtta månader vardera. Motivet ska ha varit ha varit svartsjuka. Den döda flickan och de två dömda gick i samma skola.Foto: Scanpix

Torterad till döds Högsby, 16 november 2005. Abbas Rezai, 20, torteras och mördas i en lägenhet i småländska Högsby. Motivet ska ha varit hans förhållande till en yngre kvinna. Kvinnans 17-årige bror tar först på sig mordet och döms till fyra års sluten ungdomsvård. I en ny rättegång döms flickans föräldrar för mordet. Straffet blir fängelse i tio år.Foto: Scanpix

Mördade homosexuell Malmö, 20 december 2008. En 15-åring pojke och hans 17-årige kamrat stämmer på skoj träff med en 26-åring homosexuell man i Malmö. De följer med mannen hem och dödar honom i hans lägenhet. Båda pojkarna döms för mord. 15-åringen får 1,5 års sluten ungdomsvård, den äldre döms till tre års sluten ungdomsvård.Foto: Scanpix

Allt färre svenska barn döms till fängelse. Men på häktet i Malmö sitter sedan ett år tillbaka en 17-årig pojke inlåst på några kvadratmeter – dömd till åtta års fängelse för mord på sin syster.

– Det är unikt i Sverige att en minderårig får ett så långt straff, säger Mikael Rying, kriminolog och expert på dödligt våld. 

Domen har överklagats och i måndags hölls slutpläderingarna i hovrätten i Malmö. När hovrättsdomen faller den 7 maj har 17-åringen tillbringat både sin 17:e och 18:e födelsedag på häktet.

Det var i april förra året som pojkens 19-åriga syster hittades mördad i sin lägenhet i Landskrona. Kvinnan hade dödats med 107 hugg från två knivar och en sax. Hon hade tidigare brutit upp från ett påtvingat äktenskap i Irak och tingsrätten ansåg att mordet begåtts av brodern för att återupprätta familjens heder. Det egentliga straffvärdet borde enligt tingsrätten vara livstids fängelse och därför var det otänkbart med sluten ungdomsvård, som är det vanligaste straffet när minderåriga döms för allvarliga brott.

– Om domen mot min klient ligger fast så kommer våra fängelser snart fyllas av långtidsdömda ungdomar, säger 17-åringens försvarare Urban Jansson.

Enligt kriminologen Mikael Rying vid Rikspolisstyrelsen har svenska domstolar blivit hårdare i sin bedömning av vuxna. 

Under första halvan av 1990-talet slutade 45 procent av alla rättegångar om dödligt våld i en morddom. Nu ligger siffran på cirka 75 procent. 

– Man hör ofta att det daltas, men i fråga om dödligt våld stämmer det inte, säger Mikael Rying.

Däremot har ingen minderårig under de senaste tio åren dömts till ett så hårt fängelsestraff som 17-åringen. I samtliga morddomar mot minderåriga de senaste åren har straffet blivit sluten ungdomsvård.

Förra året placerades bara fem personer under 18 år i fängelse. Samtliga var män och ingen av dem hade en strafftid som översteg två år.

Sverige bryter rutinmässigt mot kraven från FN:s barnrättskommitté. Det hävdar barnombudsmannen, BO, Fredrik Malmberg.

I går skrev Metro om en 17-årig pojke som suttit isolerad i ett år på häktet i Malmö – dömd till åtta års fängelse för mord på sin syster. Domen har överklagats till hovrätten. 

– Enligt barnkonventionen ska ett barn inte placeras i ett fängelse för vuxna. Det krävs särskilt anpassade institutioner, säger Fredrik Malmberg som betonar att han inte vill uttala sig i det enskilda fallet om 17-åringen i Malmöhäktet.

Trots att antalet dömda barn under förra året var det lägsta någonsin häktades tre gånger fler minderåriga än i slutet av 1990-talet.

– Allvarligast är att barn som är frihetsberövade misstänkta för brott rutinmässigt utsätts för isolering i mer än 22 av dygnets timmar. Det är skadligt och ska förbjudas, säger Fredrik Malmberg.

Analys: Stefan Wahlberg, Metros rättslige expert.

"Ska straffas mildare"

Om straffet mot 17-åringen skulle stå sig i hovrätten så kommer fallet garanterat att överklagas till Högsta domstolen som, en gång för alla, skulle kunna ge svar på när domstolarna får passera de barriärer som lagstiftaren har skapat för att undvika att minderåriga hamnar i fängelse.

Unga får inte dömas till lika stränga straff som vuxna. Om personen är under arton år så krävs det synnerliga skäl för att döma till ”fängelse” som då i första hand ska bytas ut mot sluten ungdomsvård där maxtiden är fyra år. För att få döma till riktigt fängelse krävs, utöver detta, ”särskilda skäl” – till exempel att brottslingen har hunnit blivit vuxen.

Artikellänk är kopierad