ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Beatrice Ask vill stoppa näthatet med ändrade lagar

Clarence Frenker · 5 Mar 2014
Uppdaterad 17 Jan 2017
Justiteminister Beatrice Ask. 

Justiteminister Beatrice Ask.  Foto: TT


Skyddet för den personliga integriteten på internet ska stärkas och näthatare ska lättare kunna dömas. Det anser regeringen som nu ger en utredare i uppdrag att se över lagstiftningen.

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: TT

Alliansen med justitieminister Beatrice Ask (M) i spetsen skriver i dag på Aftonbladet Debatt att en särskild utredare ska få i uppdrag att göra en omfattande lagöversyn av det straffrättsliga skyddet för hot och kränkningar på nätet.

►LÄS MER: Berättade om våldtäkterna – möttes av näthatSyftet med utredningen är, enligt Alliansen, att modernisera strafflagstiftningen för att stärka skyddet för den personliga integriteten och att näthatare lättare ska kunna dömas i domstol.

Alliansen menar att dagens lagstiftning är föråldrad och att en kraftig uppdatering behövs för att möta dagens teknikutveckling. Därför ska det bland annat tas ställning till om straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning ska anpassas för att fånga in det som även sker på internet.

– Det är ett i dag ganska stort problem för att uttrycka sig milt. Och det är växande naturligtvis. Vi ser ju att en hel del av lagstiftnignen är skriven för en annan tid och därför behöver vi göra en ordentlig modernisiering, säger Beatrice Ask till Metro.

►LÄS MER: Över 6 000 näthatare avslöjade

Utredningen ska också ta ställning till huruvida straffen för spridning av exempelvis nakenbilder eller ”andra uppgifter med integritetskränkande innehåll” ska skärpas och om ”vissa fall av förtal och förolämpning bör kunna ge rätt till brottsskadeersättning”.

– Här täcker inte regelverket i dag tillräckligt väl de problemen och det är något vi tänker lägga in i integritetsutredningen, säger Beatrice Ask.

Vilka förändringar det kan komma att röra sig om och hur straffvärdena rent konkret kan komma att påverkas är för tidigt att säga någonting om, enligt Ask. Utredningen väntas påbörjas inom kort och beräknas pågå i minst ett år.

►LÄS MER: Metros kolumnister om näthatet mot kvinnor

Mårten Schultz, professor i civilrätt, välkomnar initiativet:

– Än så länge är det bara ett politiskt utspel men det intryck man får är att Alliansen vill täppa till olika luckor i lagen, framför allt vad gäller kränkande spridning av fotografier. Så det är väldigt lovande, säger han.

– Att man även öppnar upp för brottskadeersättning är också positivt, säger han.

Enligt Mårten Schultz är utredningen ett tydligt steg mot att individens ansvar för yttrandefriheten på internet kommer att skärpas på sikt.

Så sent som i går meddelade Högsta domstolen, HD, att man ska pröva ett fall där en 17-årig pojke filmat och lagt ut en film på internet där han har sex med sin dåvarande flickvän. Pojken dömdes i Skaraborgs tingsrätt för grovt förtal och att betala 136000 kronor i skadestånd till flickan.

Hovrätten ändrade dock domen och sänkte kränkningsersättningen till 25000 kronor. Som motiveringen angavs att det i dag är mer socialt accepterat att vara ” öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor” och att flickan varit okänd för ”det stora flertalet”, skriver Dagens juridik.

►LÄS MER: Hämnades på sitt ex – la ut nakenbilder på sajt för hämndporr

– De senaste åren har vi sett ett antal fall där domstolarna har dömt ut rejäla skadestånd för brottsliga kränkningar på internet. Man ska dock ha klart för sig att alla kränkningar inte är brottsliga och att det i vissa fall kan finnas helt legitima syften att skriva sådant som kan uppfattas som nedsättande för andra. Politiker och andra personer med förtroendeuppdrag får till exempel finna sig i betydligt mer långtgående kommentarer så länge det handlar bom deras ämbeten, säger Metros rättslige expert Stefan Wahlberg.

– Det som är olagligt ”in real life” är också olagligt på internet, till exempel hot och förtal. Problemet är dock att väldigt många inte förstår detta och det gäller i synnerhet gäller när man kan gömma sig bakom ett anonymt alias. Detta måste göras väldigt tydligt, säger han.

Regeringen har även föreslagit att det från och med 1 juli ska bli enklare för åklagare och Justitiekanslern att väcka åtal avseende hot och kränkningar på internet genom att ta bort kravet på ”särskilda skäl” i brottsbalken.

klar

Artikellänk är kopierad

Clarence Frenker
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro