ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

bio med C-G Karlsson 7/7:

Stockholm hannah sjostrom · 6 Jul 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Långrecension:

Dramakomedi

”The squid and the whale” Noah Baumbach (manus/regi) ser tillbaka på sin barndom i 1980-talets Brooklyn. Författarpappans skrivarkris sammanfaller med mammans begynnande framgångar på samma område vilket förgiftar ett redan krisande äktenskap. Baumbach gestaltar familjetraumat så att vi grips och skrattar om vartannat – men filmen blir aldrig cynisk, det finns ett hjärta även i galghumorn. Regissörens alter ego i filmen, storebror Walt, har den kultursnobbiga besserwisserpappan (Jeff Daniels) som sin stora idol, medan lillbrorsan håller på mamman (Laura Linney). Eftersom familjens stora intresse förutom kultur är tennis går tankarna ibland till Wes Andersons minst lika dysfunktionella New York-familj i ”The royal Tenenbaums”, och det är också Anderson som är den här filmen producent. Men trots ett Andersonskt drag är ”The squid and the whale” mindre gräll och skruvad än dennes alster och berättad med ett mer nedtonat, naturalistiskt filmspråk. Skådespeleri, dialog, miljöer, musik – allt är lika utsökt och precist och Baumbach klockar dessutom in sitt lilla mästerstycke på blott 88 minuter. Bara det värt en eloge.

Betyg: 5

Thriller

”16 blocks” Bruce Willis utbrända och spritdoftande New York-snut får i uppdrag att frakta en fånge sexton kvarter till en rättegångssal där fången ska vittna mot en korrumperad polis. Det blir svettigt värre eftersom Willis korrumperade kolleger är fast beslutna att tysta vittnet innan den omaka duon når sitt mål. Dödligt vapen-regissören Richard Donner bryter knappast ny mark utan håller sig till gamla pålitliga schabloner. Genrens fan club får vad de vill ha men den som är ute efter överaskningar får leta någon annan stans. Riktigt spännande blir det aldrig även om vissa scener har nerv och filmens största förtjänst är den New York-doftande miljöfärgen. David Morse, som spelar Willis gamla jobbarkompis – nu fiende – är alltid sevärd medan Willis själv gör en typisk Willis, om ni förstår.

Betyg: 2

Drama

”Uppgörelsen – 12 and holding” Väver samman tre parallellhistorier om vilsna barn som sviks av föräldrar med noll koll. Jacob skuldbelägger sig själv för tvillingbrorsans död odh väver drastiska planer. Extremt överviktiga Leonard vill börja ett nytt, sundare, liv men motarbetas av sina frossande föräldrar. Malees ensamstående psykologmorsa är totalblind för att dotterna är på väg in i en sexuellt förvirrande pubertet. Välspelat och fläckvis engagerande men också lite spretigt och effektsökande. ”Welcome to the dollhouse” och ”Mean Creek” har lyckats bättre i denna svärtade genre.

Betyg: 3

Komedi

”Aquamarine” 13-åriga bästisarna Claire och Hailey lär känna en tvättäkta sjöjungfru som hamnat i knipa och behöver deras råd och hjälp. Om hon inte lyckas övertyga sin pappa att kärleken existerar och inte bara är en myt tänker han nämligen gifta bort henne. Rollfigurernas eviga fnissandet över killar frestar på men denna junior-Splash är ändå en smågullig saga vars flirt med småtjejerna i publiken är befriad från de allra unknaste värderingarna och slår ett slag för kvinnlig vänskap. Inte direkt revolutionärt material, men ovanligt okej i en vanligtvis hopplös genre.

Betyg: 3

C-G ger VG:

1. Billy Baldwin har knappt synts till sen han spelade mot Sharon Stone i svaga ”Sliver” och mot Cindy Crawford i ännu svagare ”Fair game”. Men som den zen-betonade tennisinstruktören Ivan i ”The Squid and the whale” är han inget mindre än helskön!

2. Belgiska bröderna Dardennes fullständigt hjärtskärande drama ”Barnet” – om två unga, vilsna föräldrar – var förra årets kanske allra starkaste biofilm. Nu finns den på dvd och har ni inte sett den är det bara en sak som gäller: Till videobutiken, marsch!

3. Jag har inte träffat en enda person som inte fallit för den originella kärlekskomedin ”Måndag hela veckan” (1993). Suveräne Bill Murray är TV-meterologen som hamnar i en mystisk deja vu-orgie tillsammans med Andie Macdowell. TV 6 på söndag kl 22.

4. Det här är visserligen en filmsida men vadå? Tommy Cooper har faktiskt varit med i två, (tydligen usla), filmer. Som fezförsedd, svettig och skrattande trollkarl är han dock oemotståndlig. Efter fotbolls-VM återkommer han nu i TV 2 på lördag kl 19.30.

5. Äntligen längtar jag efter en svensk film. En förhandstitt på de första 17 minuterna av societetskomedin ”Darling” inger i alla fall stora förhoppningar och debutanten Michelle Meadows underspel imponerar. Måtte inte resten bli en besvikelse! Premär i oktober.

Toppboxen:

”Om Ridley säger att jag ska hoppa från en klippa svarar jag ’Okey kompis!’” (Russel Crowe om sitt totala förtroende för Ridley Scott, som regisserade honom i ”Gladiator” och gör det åter i kommande ”A good year” och ”American gangster”).

Ben Affleck var pojken med guldbyxorna som blev Hollywoods mest hånade. Efter alla elakheter hoppas jag faktiskt att han får till det med regidebuten, en filmatisering av Dennis Lehanes ”Gone, baby, gone”. Ni vet, samme Lehane som skrev ”Mystic river”.

klar

Artikellänk är kopierad

Stockholm hannah sjostrom
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro