ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Blixten kan koka hjärnor och spränga skor, men det går att skydda sig

Patrick Ekstrand · 28 Jul 2014
Uppdaterad 28 Jul 2014
En blixt kan röra sig tio kilometer, säger åskforskaren Vernon Cooray.

En blixt kan röra sig tio kilometer, säger åskforskaren Vernon Cooray. Foto: TT


Brinnande kläder, stelnade hjärnor och andningsstillestånd – ett blixtnedslag kan orsaka mycket svåra personskador. Risken att få tiotusentals ampere i kroppen ökar dramatiskt om man befinner sig på öppna fält eller vatten, men låt dig inte luras av att blixten slog ned flera kilometer bort. Nästa kan träffa dig.

klar

Artikellänk är kopierad

När årets värsta åskoväder drog fram över Sverige på söndagen slog 45 000 blixtar ner. Detta kan jämföras med omkring 100 000 blixtar under ett helt år, säger åskforskaren Vernon Cooray.

– Det var alltså väldigt många blixtar, säger Cooray, som är professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet.

Ljuset syns i samma ögonblick blixten slår ner, men ljudet färdas med i jämförelse snigelfarten 340 meter per sekund. Hinner man räkna till tio innan mullret kommer slog blixten alltså ner omkring 3,5 kilometer bort.

Om Cooray skulle råka simma när ett åskoväder uppstår skulle han omedelbart ta sig upp ur vattnet, även om det gick en halv minut mellan ljusblixten och dånet.

– Det spelar ingen roll om nedslaget var tio kilometer bort eftersom en blixt utan problem kan röra sig tio kilometer. Nästa kan alltså slå ner vid dig.

Han skulle inte heller söka skydd i ett tält, något som inte bara beror på att blixten kan gå ner genom tältpinnarna.

– Elektricitet färdas genom marken och om du ligger ner kan den gå in genom huvudet och ut genom fötterna. Det bästa är att sitta på huk.

► Kaos i Stockholm efter åskovädret

► Nio träffade av blixten på Venice Beach

Cooray konstaterar att många känner till att man är relativt säker i en bil, men att det finns de som springer ut till bilen i stället för att vara kvar inomhus. Helt i onödan, eftersom man är minst lika säker inne såvida man inte befinner sig i ett skjul.

Inte för att det spelar någon roll för den som tar skydd i en bil, men det är inte gummidäcken man har att tacka. En fågelbur skulle fungera lika bra eftersom det helt enkelt är så att elektriciteten leds på utsidan av skalet, vare sig det handlar om en bil eller en bur full av hål.

Människokroppen fungerar också som en så kallad Faraday-bur.

– Den mesta av strömmen går längs huden och det är bara en liten del som rör sig genom själva kroppen, förklarar Cooray.

– Men det kan räcka för att döda.

Strömmen som går genom kroppen är tillräcklig för att orsaka bland annat andningsstillestånd, men om det vill sig illa kan hettan bli så stark att hjärnan stelnar.

Den ström som rör sig på utsidan av kroppen kan antända kläder och Cooray har sett många fall där skorna har exploderat i samband med ett blixtnedslag.

I dag drar åskovädret vidare över landet och även om i genomsnitt bara drygt 17 svenskar skadas av blixten varje år finns det ingen anledning att riskera en kokt hjärna eller förstörda skor bara för att "åskovädret inte är farligt nära". Expertens bästa råd är att det är läge att gå in så fort det börjar mullra.

klar

Artikellänk är kopierad

Patrick Ekstrand
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro