ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Bota kolera Karin Linds uppdrag

Patrick Ekstrand · 25 Okt 2006
Uppdaterad 16 Feb 2011
Karin Lind är i Kongo för att hjälpa folket igenom koleraepidemin.

Karin Lind är i Kongo för att hjälpa folket igenom koleraepidemin. Foto: Patrick Ekstrand


klar

Artikellänk är kopierad

 Metros Patrick Ekstrand har på plats i Kongo-Kinshasa följt utbrottet av en ny koleraepidemi och de katastrofala följder en sådan får för befolkningen. I dag intervjuar han en av läkarna som sänts till landet – svenskan Karin Lind.

I somras avslutade Karin Lind sitt vikariat som läkare på kvinnokliniken i Borås och reste till Afrika för att jobba för Läkare utan gränser (Médecins Sans Frontières, MSF). Metro träffade henne på flygplatsen i Lubumbashi, landets näst största stad, när hon återvände till Kongo-Kinshasa efter en tio dagar lång semester i Europa. Tre dagar senare hamnade hon mitt i en koleraepidemi.•• Är det din första resa med MSF? – Ja, men jag har alltid velat göra det här. Det finns så stora grupper i världen som inte har tillgång till vård och läkemedel och som till stor del är påverkade av sjukdom och fattigdom och det här känns som en naturlig och nödvändig del av mitt jobb.•• Överensstämmer dina upplevelser med den bild av jobbet som du hade innan du kom hit? – Ja, jag har rest en del i östra och södra Afrika och jag var engagerad i MSF under universitetstiden, så jag visste ungefär vad som väntade.•• Krävs det en speciell personlighet för att jobba för MSF? – Man lever väldigt nära sitt team. De är de första man ser på morgonen och de sista man ser på kvällen, och det är en förutsättning att man tycker om att leva i ett kollektiv. Man måste också vara lite diplomatisk och ha öppenhet och respekt för att saker inte alltid fungerar som hemma. Det är trots allt jag som är främling här.•• Vad är det bästa med att jobba för MSF i Pweto, och finns det några negativa sidor? – Det bästa är när man ser att små medel kan göra underverk. Undernärda barn är extra känsliga för infektioner, men med korrekt omhändertagande så lämnar de sjukhuset leende och välmående. Samtidigt konfronteras man med väldigt svåra situationer då man känner att det är så många saker man saknar ... saker man normalt har tillgång till på ett sjukhus. Ibland saknar jag olika labbmetoder, syrgas, röntgen och utbildad personal. Också den tekniska utrustning man är van att använda för att mer exakt säga vad patienten lider av saknas.•• Är det här erfarenheter som du har nytta av på hemmaplan? – Som privatperson kommer jag alltid att ha nytta av mina erfarenheter. Det är väldigt givande att konfronteras med svårigheter som man aldrig har stött på tidigare och man får lära sig att hitta en lösning. Rent medicinskt utvecklas man alltid, var man än jobbar.•• Har du planer på att jobba för MSF i framtiden? – Det är min förhoppning att jag kommer att göra det. Jag vill fortsätta att specialisera mig, men jag hoppas kunna åka ut fler gånger under den tid jag tränar till specialist.

klar

Artikellänk är kopierad

Patrick Ekstrand
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro