ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Christian blev mobbad i skolan: Pratade inte med någon om mina upplevelser

Anna Thanner · 2 Jan 2017
Uppdaterad 2 Jan 2017
"Jag pratade inte med någon om mina upplevelser. Jag ville skydda min mamma och ville inte ge mobbarna en extra anledning att trycka ner mig. Jag hade inte råd att bli en skvallerbytta", säger Christian Nordenström.

"Jag pratade inte med någon om mina upplevelser. Jag ville skydda min mamma och ville inte ge mobbarna en extra anledning att trycka ner mig. Jag hade inte råd att bli en skvallerbytta", säger Christian Nordenström. Foto: TT/privat


Christian Nordenström blev mobbad under hela sin skolgång. I dag driver han organisationen Make a change för att hjälpa andra.

klar

Artikellänk är kopierad

När Christian Nordenström var åtta år flyttade han från Hälsingland till Skåne. Ganska snabbt fick han kommentarer om sin dialekt, som sedan eskalerade till andra verbala påhopp. Snart var knytnävar en självklar del av rasterna. Christian Nordenström fortsatte att gå till skolan men väl där handlade det bara om att försvara sig, om att överleva.

– Jag pratade inte med någon om mina upplevelser. Jag ville skydda min mamma och ville inte ge mobbarna en extra anledning att trycka ner mig. Jag hade inte råd att bli en skvallerbytta, säger Christian Nordenström.

Men i dag understryker han vikten av att prata med en vuxen, det är det enda som kan hjälpa dig ur mobbningen, menar Christian.

– Du måste hitta någon att ha minsta lilla förtroende för. Det kan vara killen i kiosken, din kompis mamma, någon på Instagram eller en hjälplinje, säger han.

Christian Nordenström berättar om sitt kluvna förhållande till sina mobbare. Han umgicks med ett par av dem utanför skolan, men i grupp gick de snabbt från vänner till tysta åskådare.

– När man är utsatt får man ett stort bekräftelsebehov. All uppskattning var viktig även om den ibland kom från personer som när de var i grupp kränkte mig. Jag hade även två riktiga vänner och utan dem hade jag nog inte suttit här i dag. Men det gjorde också att vuxna trodde att jag hade det okej, säger han.

Skolan gjorde vissa åtgärder när det var som värst.

– De tog upp mobbningen i klassrummet, vilket inte fungerade alls.

Att han bodde i en småstad gjorde situationen värre – alla kände alla. Det hjälpte inte att byta skola och snart fanns mobbningen även i idrottslivet vilket tidigare varit en viktig frizon. Vid ett par tillfällen rann bägaren över.

– Första gången jag tappade hoppet var jag 13 år. Jag fick inte vara ifred någonstans och jag bestämde mig för att ta mitt liv.

Att tappa hoppet helt som konsekvens av mobbning är inte något som Christian är ensam om. Varje år tar cirka 45 barn i Sverige sitt liv på grund av mobbning. Och nu vill Christian, som i dag är 37 år, hjälpa andra för att skapa nya metoder mot mobbning bland barn och vuxna.

Förra året grundade han anti-mobbningsorganisationen Make a change. Att hjälpa andra är även ett sätt att bearbeta de sår som fortfarande inte har läkt sen barndomen.

– Till dig som är mobbad vill jag säga: tappa inte hoppet! Det finns så många som har gått igenom samma sak och mår bra i dag. Men det finns inga enkla lösningar – du måste prata med någon för att det ska bli bättre.

klar

Artikellänk är kopierad

Anna Thanner
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro