ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Därför var skolan som bäst på 90-talet

Karolina Skoglund & Emmelie Wallroth · 7 Apr 2014
Uppdaterad 8 Apr 2014

De elever som presterat bäst i Pisa-undersökningarna de senaste tio åren började i skolan då lärarna var som mest utbildade. Därefter har Pisa-resultaten följt det dalande antalet högskoleutbildade lärare i skolan, visar Metros kartläggning.

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: TT

Mellan 1994 och 1996 låg antalet lärare som hade en pedagogisk högskoleexamen i grundskolan på över 93 procent. Till de fem senaste mandatperioderna sett har den siffran inte kunnat återuppnås, även om antalet högskoleutbildade lärare var många nästan hela 90-talet ut. När eleverna som började i skolan i början på 90-talet skrev Pisa-undersökningen 2003, då 15 år gamla, presterade de riktigt bra och hamnade en bra bit över OECD-snittet.►ALEXANDRA PASCALIDOU: Skolan sitter i skamvrån

►Så löser vi problemen med skolan

1998 sjönk andelen lärare med pedagogisk examen till lägre än 90 procent, men höll sig på en relativt hög nivå fram till år 2000. Även dessa elever, som prövades i Pisa 2006, presterade de en bra bit bättre än OECD-snittet. Dock något sämre än sina föregångare. 

Under början på 2000-talet sjönk andelen högskoleutbildade lärare. Eleverna som började i skolan under denna period blev sedan de första att hamna under OECD-snittet då de testades i Pisa 2009. Samma utveckling följde de med skolstart år 2002 och 2003, som skrev Sveriges sämsta resultat någonsin i 2012 års Pisa-undersökning. ►Björklund om nya skolfiaskot: S-regeringens fel

Stöket ökar trots hårdare krav Niclas Westin, enhetschef för frågor om lärarlegitimation på Skolverket, tycker att perspektivet att antalet högskoleutbildade lärare vid skolstart kan påverka framtida resultat är intressant. Dessutom har han inte sett någon lyfta det tidigare.

– Att ju bättre undervisning man får tidigt i skolan skulle påverka resultaten senare i livet är inte alls otänkbart. Särskilt eftersom vi på det stora hela tror att utbildning lönar sig. Men jag törs inte dra någon slutsats över hur viktig den här förklaringen är för Pisa-resultaten, säger han.

Skulle det finnas ett samband innebär det att det inte heller har spelat någon roll vilken regering som suttit vid rodret, eftersom andelen utbildade lärare varierat kraftigt under både röda och blåa regeringar.►JOHAN NORBERG: Det är inte friskolornas fel

Lärarförbundet: ”Det krävs högre lärarlöner”

Lärarförbundet menar att det som krävs för att öka antalet högskoleutbildade lärare är högre löner och lägre arbetsbelastning.

För Lärarförbundet kommer uppgifterna om att Pisa-resultaten har sjunkit i takt med det dalande antalet högskoleutbildade lärare inte som någon chock.

– Det är högst troligt att det skulle finnas ett samband. All forskning tyder på att skickliga och välutbildade lärare ger goda resultat, och om de inte finns till hands sjunker resultaten, säger Håkan Carlsson, presschef på Lärarförbundet.►Så vill eleverna rädda skolan

Enligt honom är den stora faran att man i dagsläget inte ens har möjlighet att rekrytera högskoleutbildade lärare.

– Om bara sex år spår SCB en brist på 43 000 lärare. Och det är också innan regeringen vill att vi ska ha mindre klasser, så siffran är i underkant.

Lärarförbundet har undersökt vad som skulle kunna få studenter att börja studera till lärare – och det som krävs är högre löner och lägre arbetsbelastning.

– Ganska många säger att de skulle kunna tänka sig att välja lärarutbildningen, men att de kan inte göra det till den lön som erbjuds, säger Håkan Carlsson.►”Skyll inte ifrån dig, Björklund”

klar

Artikellänk är kopierad

Karolina Skoglund & Emmelie Wallroth
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro