ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Deras barn hamnar i kläm – Sverige laglöst land för surrogatbarn

Åsa Larsson · 24 Nov 2014
Uppdaterad 24 Nov 2014
John och Andreas är pappa till Alice, nu 3 år gammal, och Sigrid, 1 år. När Alice kom hem från Indien blev det krångel med myndigheterna och hon stod utan vårdnadshavare i fem månader.

John och Andreas är pappa till Alice, nu 3 år gammal, och Sigrid, 1 år. När Alice kom hem från Indien blev det krångel med myndigheterna och hon stod utan vårdnadshavare i fem månader. Foto: Sara Johari/Norrköpings Tidningar


klar

Artikellänk är kopierad

När lillasyster Sigrid skulle födas i Indien så passade familjen på att fira Alice 2-årsdag tillsammans med hennes surrogatmamma Geetas familj. De har hållit kontakten och skickar bilder till varandra. "Geeta hade köpt en Angry birds-dräkt till Alice", berättar pappa Andreas Bengtsson.
När lillasyster Sigrid skulle födas i Indien så passade familjen på att fira Alice 2-årsdag tillsammans med hennes surrogatmamma Geetas familj. De har hållit kontakten och skickar bilder till varandra. "Geeta hade köpt en Angry birds-dräkt till Alice", berättar pappa Andreas Bengtsson.Foto: Privat
Sabina Dufberg med tvillingarna i famnen.
Sabina Dufberg med tvillingarna i famnen.Foto: GAAHLIN photography
Tvillingarna är nu tre månader gamla.
Tvillingarna är nu tre månader gamla.Foto: GAAHLIN photography
Pappa Anders med barnen.
Pappa Anders med barnen.Foto: GAAHLIN photography

Sverige saknar regler för surrogatbarn, något som leder till stora problem för barnen. Treåriga Alice stod utan vårdnadshavare i fem månader. "Det var ett rent helvete", berättar pappa Andreas Bengtsson.

Flera familjer vittnar om problem på grund av bristen på riktlinjer.

Sabina Dufberg, känd från tv-programmet Biggest loser, har två surrogatfödda barn och är mycket kritisk till hur Sverige hanterar surrogatmödraskapsfrågan:

– Det är så att man inte tror att det är sant.

Sabina och Anders Dufbergs tvillingar föddes av en indisk surrogatmamma i juli. Sedan de kom hem till Sverige har de kämpat med processen att få vårdnad om barnen.

I Indien räknas Anders som pappa till barnen och detta är fastställt med dna-tester. Det är nämligen hans spermier som använts för att befrukta det donerade ägg som burits i nio månader av den indiska surrogatmamman.

Men här i Sverige räknas istället surrogatmammans indiske make som barnens pappa, något som ställer till problem direkt.

– Först måste man häva det faderskapet och bevisa att Anders är pappa. Det blev klart för en vecka sedan, berättar Sabina.

Hon tycker att familjen fått bra hjälp, men att de har varit tvungna att vara mycket envisa och att det beror på vilken handläggare du möter.

– Svårigheten ligger i att hitta rätt kontakter för det finns ingen klar process i Sverige och väldigt få har kunskap om surrogatärenden. Svenska regeringen tar inte tag i frågan vilket resulterar i att många föräldrar hamnar i limbo, säger Sabina.

Pappa Anders varit nu varit hemma med barnen utan ersättning i tre månader i väntan på fastställandet av faderskapet. Sedan tidigare har paret lagt ut uppskattningsvis en halv miljon kronor på resorna fram och tillbaka från Indien och avgifterna till kliniken. Nu kvarstår det att Sabina ska få adoptera tvillingarna.

Samma upplevelse av strulande myndigheter har läkaren Andreas Bengtsson.

Han och maken John har barnen Alice, 3 år, och Sigrid, 1 år. Flickorna föddes av varsin surrogatmamma i Indien och pappersarbetet både före och efter var omfattande, med stor osäkerhet om vad som faktiskt gäller. Även Andreas är kritisk till hur svenska myndigheter betett sig:

– Första gången, när vi kom hem med Alice, så var det ett rent helvete.

Han och maken John kände sig väldigt motarbetade av familjerätten i den kommun som de då bodde i.

– De vägrade hjälpa oss på minsta sätt. Vi blev tvungna att gå till tingsrätten och Alice stod utan vårdnadshavare i nästan fem månader.

När lillasyster Sigrid kom till följde Alice med på resan till Indien och träffade sin egen surrogatmamma Geeta. Andreas och John har hållit kontakten med Geeta via Skype och telefon. De bestämde sig inledningsvis för att utöver de pengar som hon fick också sponsra hennes två pojkars skolgång.

– Alice pratar om Geeta ibland och vill titta på bilder. Men hon har inte knytit an till Geeta så för henne blir det mer en person som vi pratar om ibland.

Alice fyllde två år när de var i Indien så de hade ett litet födelsedagskalas.

– Geeta var glad att se henne. Vi har skickat bilder, och de skickar bilder på pojkarna så vi får vara med när de växer upp.

När lillasyster Sigrid kom fick de ett helt annat bemötande i sin nya kommun. Då tog det två veckor till godkännandet.

Andreas tycker att bemötandet man får beror på enskilda handläggares åsikter i surrogatmödraskapsfrågan och på Socialstyrelsen medger man att det rått osäkerhet i frågan.

– För några år sedan visste man inte riktigt hur man skulle hantera de här ärendena, säger Gunilla Cederström, utredare på Socialstyrelsen.

Hur läget är nu är hon osäker på.

Andreas Bengtsson tycker inte att situationen blivit bättre.

Statens medicinsk-etiska råd har uppmanat till skyndsamhet när det gäller att införa riktlinjer för hur man ska hantera de surrogatfödda barnen och de flesta är eniga om att det nuvarande tillståndet inte är bra.

– De här barnen finns ju redan, så någon typ av reglering måste ju till.  De hamnar lätt i ett rättslöst tillstånd eftersom regelsystemet inte är avpassat för sånt här , säger Anna Singer, professor i familjerätt vid Uppsala universitet.

Svårt för homosexuella att bli föräldrar

Att använda sig av så kallat kommersiellt surrogatmödraskap är kontroversiellt. Kritiker lyfter fram risken att kvinnor i fattiga länder blir utnyttjade.

Ett australiskt par utreds just nu för anklagelser om att de lämnat det ena barnet i ett tvillingpar kvar hos den thailändska surrogatmamman eftersom barnet hade Downs syndrom.

Detta har lett till att Thailand nu ska skärpa sin lagstiftning och Indien har redan genomfört en lagändring, som på sikt kommer att göra surrogatmödraskap tillgängligt enbart för det egna landets invånare.

I december 2012 hamnade Andreas Bengtsson och maken John precis i skarven – surrogatmamman hade just blivit gravid med Sigrid när reglerna ändrades. 

– Vi var nog ett av de sista homosexuella paren som kom ut ur Indien, berättar Andreas.

Landet, med sina många reproduktionskliniker, skärpte sina regler och lät endast gifta par genomgå surrogatprocessen. Eftersom homosexuella giftermål inte erkänns i Indien så innebar det i praktiken att dörren är stängd för homosexuella par. Det är den i de flesta andra länder som tillåter surrogatmödraskap också.

I USA är det tillåtet med surrogatmödraskap i flera delstater, men kostnaderna för att få hjälp där är höga. På svenska surrogatforum berättar par om utgifter på motsvarande 1,5–2 miljoner kronor utan att något av försöken lyckats.  

För homosexuella par i Sverige har det dessutom hittills varit omöjligt att adoptera barn från andra länder. Det står alla fritt att ställa sig i adoptionskön och det finns inga hinder här i Sverige för samkönade par att genomgå prövningen.

Men inga länder från vilka det adopteras barn har nappat.

–  Frågan är inte ens uppe för diskussion i många av de här länderna, eftersom det till och med är olagligt att vara homosexuell på vissa håll. I Kina får man exempelvis som ensamstående kvinna skriva på ett intyg om att man inte är homosexuell, säger Helene Mohlin på Adoptionscentrum.

klar

Artikellänk är kopierad

Åsa Larsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro