ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Det är inte accepterat att kvinnor ska få leka”

Peter Lindholm · 19 Maj 2009
Uppdaterad 14 Feb 2011
Karin Ryding finner sig inte i att kvinnor objektifieras i datorspel.

Karin Ryding finner sig inte i att kvinnor objektifieras i datorspel. Foto: Kinga Lezanska Sjölin


klar

Artikellänk är kopierad

Faith från ”Mirror’s edge”.
Faith från ”Mirror’s edge”.

POJKSPEL. När den nordiska spelbranschen strålar samman på Nordic Game Award i Malmö i morgon är det i stort sett bara en tjej som kommer att synas. Hon kallas för Faith och har huvudrollen i tv-spelet ”Mirror’s edge”.

I övrigt handlar det mest om spel av män för män, eller kanske snarare pojkar. Men bakom kulisserna hittar man Karin Ryding från ­spel­design­­-före­taget Ozma, som verkar för att få in fler kvinnor i spel­branschen.

•• Var är brudarna?– Ja, det kan man fråga sig, ha ha. Det finns kanske bara 10 procent i branschen. De flesta spelföre­tagen vill ha in tjejer, men är väldigt dåliga på att nå och rikta sig till dem. Samtidigt är det en homogen kultur som är ganska grabbig.

•• Du leder en workshop som heter ”Millions of colour”, vad handlar den om? – Varför spelbranschen känns så homogen och hur man kan påverka det. Vi vill inspirera studenter att gå sin egen väg. Starta eget – som jag och min kollega (Bobbi Augustine Sand) – eller, om man jobbar på ett spelföretag, stå för sina ­värde­ringar och försöka påverka vilka spel man gör.

•• Arbetar Ozma annorlunda än andra spelföretag?– Det tror jag att vi gör. Vi jobbar mycket med det som kallas för ”serious games”, spel för organisationer och så vidare. Mottot är att alla har rätt att leka, även kvinnor. Det är inte så accepterat att de ska få leka. Men vi försöker smyga in det i alla våra spel.

•• Men att spelvärlden är så mansdominerad, är det så farligt egentligen?– Jag tycker det. Det är en bransch som genererar oerhört mycket pengar och varför ska alla dessa pengar bara gå till män? Det är nästan bara mäns berättelser som kommer fram. Det är tråkigt och inte speciellt demo­kratiskt.

•• Barnspelen på nätet har kategorier som action, äventyr, sport, tänk – och tjejspel.– Ja, det är en egen liten genre och det tvistas om det är en bra strategi eller inte. Vissa tycker så klart att det är förkastligt. Å andra sidan kan det vara positivt om man lyckas få fler tjejer att spela spel och känna sig trygga med det.

•• Du var en av initiativtagarna till Super Marit för några år sedan, som skulle verka för fler kvinnliga spelutvecklare. – Det var ett EU-finasierat projekt som nu är avslutat. Men det var viktigt att väcka frågan i spelbranschen och inspirera andra.

•• Super Marit mottogs inte så bra på grabbiga Dreamhack.– Första gången blev vi utbuade. Men vi var medvetet ganska provocerande. Vi läste upp ett state­ment där vi sa att vi inte fann oss i att kvinnor objektifierades. 

•• Sajten Super Marit handlar inte längre om dataspel – utan om hur du får diskmedlet att räcka längre.– Det är tragi­komiskt att det har blivit en städsajt. Det säger allt på något sätt.

Spelen som kan vinna Nordic Game Award

Bästa nordiska spel”Age of Conan” (utvecklat av Funcom, Norge)”Bionic Commando: Rearmed” (Grin, Sverige)”Englekræsj” (Ravn Studio, Norge)”Global conflicts: Latin America” (Serious Games, Danmark)”Guppylife” (Guppyworks, Norge)”Mirror’s edge” (EA Dice, Sverige)”Trials 2 – Second edition (Redlynx, Finland)

Bästa nordiska barnspel”Englekræsj” (Ravn Studio, Norge)”Guppylife” (Guppyworks, Norge)”LasseMajas Detektivbyrå: Kameleontens hämnd” (Bajoum, Sverige)”Riding club” (Artplant, Norge)”Skägget i brevlådan” (Upside Studios, Sverige)

klar

Artikellänk är kopierad

Peter Lindholm
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro