ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Det finns folkligt stöd för vågkraften”

Jonas Ryberg · 15 Jun 2010
Uppdaterad 11 Feb 2011
Namn: Tomas Wall. Ålder: 48. Familj: Fru och tre ungdomar. Bor: I Örebro, pendlar till Stockholm. Gör: Är forsknings- och utvecklingschef på Fortum. På cv:t: Har jobbat i kraftbranschen hela karriären men kommer från marknadssidan. Utbildning: Elektroingenjör från Chalmers. Dold talang: Älskar att fotografera i naturen. Fritid: Motionerar. Laddar just nu inför Lidingöloppet.

Namn: Tomas Wall. Ålder: 48. Familj: Fru och tre ungdomar. Bor: I Örebro, pendlar till Stockholm. Gör: Är forsknings- och utvecklingschef på Fortum. På cv:t: Har jobbat i kraftbranschen hela karriären men kommer från marknadssidan. Utbildning: Elektroingenjör från Chalmers. Dold talang: Älskar att fotografera i naturen. Fritid: Motionerar. Laddar just nu inför Lidingöloppet. Foto: Jonas Ryberg


klar

Artikellänk är kopierad

Bojar förankrade längs Sveriges kuster kan stå får 10 procent av energiförsörjningen. Det hoppas energibolaget Fortum. Tomas Wall, chef för forskning och utveckling, ska se till att det händer.

Varför satsar ni på vågkraft just nu? – Tidigare har det varit svårt att omvandla kraften till nyttig energi för elnätet. Nu tar tekniken i bojen och den elektriska utrustningen på botten hand om det själv. Det tar tid att utveckla och prova tekniken i verkliga livet.

Hur fungerar det? – Det är en mekaniskt robust konstruktion med en permanentmagnet som dras upp och ner genom en spole av en boj på vågorna. Flera bojar samlas i en park. Jämfört med vind­kraft är det en mer jämn energikälla i och med att det finns en viss tröghet i vågorna.

Nu testar ni tekniken utanför Lysekil och Smögen. Varför just där? – Ur ett svenskt perspektiv finns det bra vågor där med öppet hav utanför. Vågorna som bojen utnyttjar byggs upp under längre sträckor på öppet vatten. Men det pågår också diskussioner om en testplats utanför Åland och vi är med på ett projekt utanför Portugals kust. Men där används en annan teknik utan bojar.

I dag har ni några testbojar utanför Smögen. När är ni igång med en riktig anläggning som producerar ström? – Tidigast 2011 kan den första delen av pilot­anläggningen vara igång. Den kostar 250 miljoner kronor att bygga och projektet har beviljats bidrag på 139 miljoner kronor från Energimyndigheten. Och stödet behövs för att det ska fungera ekonomiskt. Men vi väntar fortfarande på besked från EU om det godkänns. Sedan behövs ett besked från miljödomstolen.

Är du orolig?– I och med att det inte finns något liknande miljö­tillstånd för vågkraft tidigare vet vi inte vilka andra intressen som finns. Men vi har gjort undersökningar som visar att det finns folkligt stöd för vågkraft.

När kan de bli frågan om kommersiell drift? – När vi kört pilotanläggningen i 3-4 år kommer vi att ha lärt oss mycket om tekniken. Till exempel hur en park ska drivas och hur bojarna ska utformas.

Hur påverkar vågkraftverket de som bor i närheten? – Bojarna ligger lågt över vattenytan och syns inte förrän du är väldigt nära. De ska också tillverkas lokalt av Seabased.

Hur påverkar det fiske- och djurliv kring bojarna? – Parkerna täcker inte så stora områden men där går inte att fiska utan det blir som ett reservat för fisken. Betongfundamenten är utformade för att fun­gera som ett konstgjort rev.

Kan vågkraften konkurrera på kommersiella villkor med vindkraften? – Vindkraft till havs kostar 6 till 8,50 kronor per årskilowattimma. Vågkraften är ytterligare någon krona dyrare. Men om vi får igång det i större skala så kan den mäta sig med vindkraften.

klar

Artikellänk är kopierad

Jonas Ryberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro