ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

Det här innebär en misstroendeförklaring – och då kan en minister avsättas

Sophie Tanha · 17 Maj 2019
Uppdaterad 17 Maj 2019
Riksdagen kan rösta om förtroendet för Annika Strandhäll.

Riksdagen kan rösta om förtroendet för Annika Strandhäll. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag/Victor Svedberg


Flera partier har sagt att de ställer sig bakom en misstroendeförklaring mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Hur vanligt är det och vad betyder det? Metro förklarar hur misstroendeförklaringar fungerar.

klar

Artikellänk är kopierad

Efter den så kallade Begler-affären förra året, då regeringen med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) som närmast ansvarig sparkade Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler har skarp kritik riktats mot Strandhäll. Många menar att avskedningen var ett politiskt och valtaktiskt spel, vilket är varför Moderaterna nu föreslagit en misstroendeförklaring mot Strandhäll.

Efter det har Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ställt sig bakom Moderaternas förslag om en misstroendeförklaring.

Voteringsknappar i riksdagens kammare. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Voteringsknappar i riksdagens kammare. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

Så granskas regeringen

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera hur myndigheter och regeringen sköter sitt arbete. För att genomföra det har riksdagen flera verktyg att använda sig av:

• Varje ledamot har rätt att ställa frågor till regeringen – denna rättighet används flitigast av riksdagen och brukar även livestreamas och sändas på SVT för allmänheten att se.

• Justitieombudsmannen granskar myndigheternas arbete.

• Riksrevisionen är myndigheten som ser över hur statens pengar används.

• Konstitutionsutskottet, KU, granskar regeringen två gånger per år: En granskning för att se om lagar och praxis följts, och en annan granskning som bygger på anmälningar som riksdagsledamöterna kan göra om de tycker att en minister gjort fel. Just nu pågår en sådan KU-granskning av Annika Strandhäll efter Begler-affären.

• Om riksdagen inte har något förtroende för en minister kan de besluta om en misstroendeförklaring. Då måste minst 35 ledamöter föreslå en misstroendeförklaring för att en omröstning om personens förtroende ska bli av.

Då avsätts ministern

När 35 ledamöter tillsammans lägger fram en misstroendeförklaring kan ministern krävas att avgå: om en majoritet av riksdagens ledamöter röstar ja vid en omröstning. Av 349 riksdagsledamöter krävs alltså 175 ja-röster.

Om det är statsministern som avsätts via en misstroendeförklaring måste hela regeringen avgå. Regeringen kan då inom en vecka upplösa riksdagen och utlysa extra val.

Vad gäller Annika Strandhälls fall finns det i skrivande stund 174 ledamöter som vill misstroendeförklara henne – vilket inte skulle räcka vid en omröstning. I svensk historia har riksdagen röstat om misstroendeförklaringar nio gånger men aldrig sagt ja.

LÄS MER: Transportstyrelsens IT-affär: Här är allt du behöver veta

pil
Tidigare misstroendeförklaringar:

2017: Moderaterna mot försvarsminister Peter Hultqvist (S), efter avslöjandet av säkerhetsbrister hos Transportstyrelsen.

2017: Sverigedemokraterna mot statsminister Stefan Löfven (S) efter avslöjandet av säkerhetsbrister hos Transportstyrelsen.

2015: Sverigedemokraterna mot finansminister Magdalena Andersson (S) efter missnöje med hennes budgetförslag.

2015: Sverigedemokraterna mot statsminister Stefan Löfven (S) efter missnöje kring hur han hanterat valresultatet 2014, som ledde till Decemberöverenskommelsen.

2002: Moderaterna mot den socialdemokratiska regeringen efter missnöje med att Socialdemokraterna tagit lång tid att komma överens  med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om regeringsstöd.

1998: Moderaterna mot statsminister Göran Persson (S) efter att han inte avgått efter valet samma år.

1996: Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna mot statsminister Göran Persson (S) på grund av missnöje med hur Persson uttalat sig under en resa till Kina samma år.

1985: Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet mot utrikesminister Lennart Bodström (S) efter missnöje med hans uttalanden om ubåtskränkningar.

1980: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna mot statsminister Thorbjörn Fälldin (C) på grund av missnöje mot den ekonomiska politiken.

Källa: Källa: Sveriges riksdag

klar

Artikellänk är kopierad

Sophie Tanha
Sophie Tanha
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro