ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Digerdöden finns i våra gener

metro · 10 Feb 2014
Uppdaterad 10 Feb 2014

Pesten dödade inte bara miljontals människor när den svepte genom Europa. Den lämnade också ett tydligt avtryck i vår arvsmassa.

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: AP Photo/McMaster University

Det visar en talande studie som utgår från romernas brokiga historia.

Det kan låta motsägelsefullt, men både människor och djur utvecklas av sjukdomar. För den enskilda individen kan det bli surt, men arten som sådan går ofta stärkt ur krisen.

Det ligger i sakens natur, så att säga, att de individer som har "rätt" genvarianter har större chans att överleva och föra sina gener vidare till nästa generation, jämfört med dem som inte har det.

Men eftersom variationerna människor emellan är så många, har forskarna haft svårt att identifiera vilka varianter som är bra att ha, exempelvis vid en infektion.

Plågad kontinent

Mihai Netea, immunolog vid Radboud Universiteit i Nederländerna, kom att tänka på romerna i sitt hemland Rumänien. De är, precis som befolkningen i övrigt, européer sedan hundratals år, men deras bakgrund skiljer sig åt.

För cirka 1 500 år sedan lämnade de nordvästra Indien och vandrade mot Europa. Efter en "mellanlandning" på Balkan fortsatte de in i övriga Europa. Inte minst till Rumänien där de, rent genetiskt, har levt relativt separerade från sina landsmän. Deras arvsmassa skiljer sig alltså åt, men eftersom de lever i Europa har även romerna drabbats av alla de krig och farsoter som plågat kontinenten under det gångna millenniet. Inte minst pesten, som skördade miljontals offer på 1300-talet.

Stark signal

Pesten nådde dock aldrig romernas gamla hemtrakter, i Indien. Så varför inte jämföra deras arvsmassor och se vad som skiljer dem åt, för att på så sätt ta reda på vilka genvarianter som var fördelaktiga under farsoten?

Tillsammans med kollegor vid Universitat de Barcelona i Spanien jämförde Mihai Netea arvsmassan på mer än 196 000 ställen hos 100 rumäner av europeiskt ursprung, 100 rumäner med romskt ursprung och 500 personer i nordvästra Indien.

Sedan tidigare vet man att romernas arvsmassa är mycket snarlik den som finns i Indien, men analysen visade att ett 20-tal gener skilde sig åt; förändringar som fanns både bland rom-rumänerna och Europa-rumänerna, men inte hos indierna.

– Det är en väldigt stark signal att dessa varianter selekterats fram, säger Mihai Netea.

Litet pris att betala

Många, men inte alla, varianter hade med sjukdom att göra. Bland annat hittade de ett antal gener på kromosom fyra som producerar proteiner som en del av vårt försvar mot främmande bakterier.

Och vilka händelser i historien kan ha gynnat sådana genvarianter hos romer och andra européer, men inte hos indier?

Efter att ha testat de olika receptorerna mot Yersinia pestis, den bakterie som låg bakom digerdöden, stod det klart att de europeiska varianterna resulterade i en betydligt starkare respons än de indiska.

– Det här tyder på att digerdödsbakterierna samverkar med gener som har gynnats av det naturliga urvalet, vilket är ett mycket viktigt experimentellt bevis, säger Oscar Lao vid Erasmus MC i Rotterdam, som inte var inblandad i studien.

Å andra sidan visar studien att digerdöden tycks ha gjort européerna mer mottagliga för vissa autoimmuna sjukdomar, som ledgångsreumatism. Men det kanske är ett litet pris att betala, om man överlevt den värsta sjukdomen av dem alla.

Studien presenteras i Proceedings of the National Academy of Sciences.

klar

Artikellänk är kopierad

metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro