ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Djurparkerna: Därför avlivar vi friska djurungar

Linnéa Borgert · 10 Maj 2017
Uppdaterad 10 Maj 2017
Killingarna som föds på Kolmården kan bli en del av djurparkens kretslopp. Till exempel kan de bli mat åt lejonen.

Killingarna som föds på Kolmården kan bli en del av djurparkens kretslopp. Till exempel kan de bli mat åt lejonen. Foto: Kolmården/Rickard Sjödén


Så här års föds många gulliga djurungar i landets djurparker. Men vad händer egentligen med dem när de blivit lite större? Svaret från djurparkerna är det samma: I första hand försöker man att hitta en ny plats – i värsta fall avlivas de.

klar

Artikellänk är kopierad

Björnungarna Merlin, Medusa och Morpheus visades stolt upp på Skansen 2009. När de ett par år senare sköts ihjäl, då de inte fick plats i parken längre, rasade svenska folket. Men att friska djur avlivas på djurparker var egentligen ingenting nytt – och det sker fortfarande. Metro har frågat tre svenska djurparker hur de ser på saken.

Skansen

Hittills i år har Skansen fått några killingar och några renkalvar. Senare i år väntas bland annat lamm, ett föl och förhoppningsvis en apa.

Vad kommer att hända med djurungarna?

– Vi kommer inte att behålla särskilt många av de tamungar som föds. Tamdjuren brukar inte vara några svårigheter att hitta nya placeringar för. Snarare tvärtom, det brukar vara kölista på dem, säger Linda Törngren, chef för djurvårdarenheten.

Hon säger att man inte har avlivat några friska djur nyligen.

– Alla djur kommer ju dö någon gång. Ibland avlivas de för att de är sjuka, ibland för att de är väldigt gamla, vi låter inga djur självdö, men vi har inte avlivat några nu för att vi inte har plats för dem eller så, säger hon.

I vilka fall väljer ni att avliva friska djur?

– I första hand så vill man placera dem i andra djurparker, men det finns djur som kanske får väldigt många ungar, som till exempel vildsvinen. De kan vara väldigt svåra att placera, och vi kan inte behålla alla. I sista hand får vi avliva dem, precis som man gör med tamdjur som vi äter varje dag till exempel.

– Vi vill att våra djur ska få utlopp för sina naturliga beteenden. Att para sig och ta hand om sina ungar är beteenden som är väldigt viktiga för djur att få utlopp för. Vi vill att våra djur ska ha det så bra som möjligt när de hålls hos oss och då vill vi också att de ska få utlopp för sina reproduktionsbeteenden så långt det är möjligt.

Björnungarna som föddes förra året, hur ser framtiden ut för dem?

– De är kvar med sina mamma. Fram tills nästa år så kommer de att hållas tillsammans med henne. De sover tillsammans med henne nästa vinter, sedan kommer de att gå tillsammans med en syskongrupp. Två av dem kommer att flyttas till en fransk park nästa höst, två av dem vet vi inte ännu.

Förra året kom fyra björnungar till världen på Skansen.
Förra året kom fyra björnungar till världen på Skansen.Foto: Janerik Henriksson / TT

Nordens ark

På Nordens har man bland annat fått fyra järvvalpar, storkungar och berguvsungar i år. En stor del av parkens djur ingår i projekt, som gör att de släpps ut i det fria. Till exempel storkarna och berguvarna. Vilken framtid som väntar järvvalparna är ännu osäkert.

Även på Nordens Ark avlivas friska djur när det inte finns någonstans att placera dem.

– De flesta djuren har ett syfte, varför de är här, och då får man ibland bita i det sura äpplet och faktiskt avliva djur som är friska, som borde kunna leva vidare. Men det finns ingen plats för dem. Sådana exempel har vi, säger Christer Larsson, projektansvarig på Nordens ark.

– Vissa djur kan man inte släppa ut och vissa djur finns det inget utplanteringsprojekt för. Däremot vill man ha dem i en population i djurparker för säkerhets skull. Sedan finns det vissa djur vi vill ha för att kunna förklara, berätta och lära ut historiken bakom.

Christer Larsson säger att vargen är ett sådant exempel. Vargen är också ett djur, säger han, som mår dåligt av att inte få ungar. Därför ger de inga p-piller till tiken, som man gör i vissa andra fall.

– Vi låter låter alfaparet få ungar och sedan är det upp till oss då att försöka placera dem när de blir äldre. Det går inte alltid och då måste man ta bort en varg, och det är ingenting konstigt tycker vi. Det är sådant som händer ute i naturen också, säger han.

Det händer att djuren som avlivas blir foder åt andra djur, säger Christer Larsson. Men de flesta djuren skickas till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm eller till Naturhistoriska i Göteborg.

Nordens Ark har fått fyra järvvalpar i år. Var de ska ta vägen i framtiden är fortfarande oklart.
Nordens Ark har fått fyra järvvalpar i år. Var de ska ta vägen i framtiden är fortfarande oklart.Foto: Jenny Magnusson/Nordens Ark

Kolmården

En giraffkalv, minigriskultingar, en watussikalv och en takinkalv är några av tillskotten på Kolmårdens djurpark i år.

Vad händer med ungarna?

– Vi har fått en hel del spännande djurungar, och i väldigt många fall jobbar vi med avelsprogram som samordnas internationellt. I de fallen finns det koordinatorer eller samordnare för varje art, som jobbar med att hitta nya hem för ungarna. Det handlar ju ofta om utrotningshotade djur. Det bedöms alltid från fall till fall, men när vi familjeplanerar så letar vi efter bra och fina hem till dem när de växer upp. Den sista utvägen är ju avlivning av ett djur, om det inte finns någon annan utväg, säger Jennie Westander, zoologisk chef på Kolmården.

Händer det ofta?

– Jag skulle inte säga att det är ofta. Vi har mycket samarbetspartners runtom i Europa och världen, så i de flesta fall kan man absolut hitta andra hem åt djuren.

Vad är det senaste exempel på när ni tvingades avliva ett djur?

– Jag har nog inget speciellt exempel. Det är ju också så att vi har tama djur, och i de fallen kan det också vara aktuellt att man inte behåller till exempel alla getter som föds. Vi köper ju in mycket kött, till exempel från ko, och för oss kan det också bli en del i kretsloppet. Att de djuren som lejonen äter kan vara en get som har vuxit upp här hos oss, så vet man ju hur den har haft det också i så fall.

Vilka djur kan det vara svårt att hitta nya platser åt?

– Vi har ju många djur som ingår i avelsprogram. Är det djur som inte har specifikt samordnade avelsprogram så har vi ändå mycket kontakter med andra djurparker. I de flesta fall så kan man hitta en bra park. Det är viktigt för oss att se till att man kan garantera att de får ett bra liv i den parken de i så fall skickas till.

Sveriges första takinkalv, Nanook, föddes en tidig morgon i februari på Kolmården.
Sveriges första takinkalv, Nanook, föddes en tidig morgon i februari på Kolmården.Foto: Kolmården/Alexandra Johansson
klar

Artikellänk är kopierad

Linnéa Borgert
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro