ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

DNA-analys visar: Varannan begravd i vikingastaden Sigtuna var invandrare

Björn Sjö · 25 Aug 2018
Uppdaterad 25 Aug 2018
Gamla gravfynd i Sigtuna tyder på stor invandring under vikingatiden.

Gamla gravfynd i Sigtuna tyder på stor invandring under vikingatiden. Foto: André Maslennikov/IBL


Sverige var ett invandrarland redan under vikingatiden. Folk kom från när och fjärran, visar en ny studie av lämningar från sex begravningsplatser i Sigtuna.

klar

Artikellänk är kopierad

Lämningarna av Sigtunabor som levde på 900- och 1100-talen har analyserats med flera metoder och tekniker. Bland annat analyser av DNA och strontium i tänder, som visar var personen levt under sina första år.

Hälften av de begravda Sigtunaborna var invandrare, visar det sig.

De kom från södra Sverige, Danmark, Norge, Ukraina, Litauen, norra Tyskland och andra delar av centrala Europa.

Viktig handelsplats

Sigtuna var en av Sveriges första städer, grundlagd 980. Och under vikingatiden var staden en av Europas viktigaste handelsplatser, med stort internationellt utbyte.

– Den som ville göra någonting, arbeta sig upp inom kyrkan eller politiken, var först tvungen att åka till Sigtuna, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet, till TT.

– Det var som ett vikingatida skandinaviskt Shanghai eller London.

Anders Götherström är en av ledarna för det stora forskningsprojekt, ATLAS, som syftar till att kartlägga genetiken i norra Europa.

Genetiskt svenskt finns inte

Den som hoppas att forskarna kommer fram till vad som är svenskt lär bli besviken.

– Något genetiskt svenskt finns inte, säger Anders Götherström.

– Vi har plockat på oss delar från hela världen. Och ju mer genetik vi kartlägger, desto mer ser vi att människan rört sig hela tiden.

Han nämner Riga i Lettland, Kiev i Ukraina och Ribe på västra Jylland i Danmark som viktiga ”populationshubbar” likt Sigtuna.

pil
Genetiken i Nordeuropa kartläggs

Studien som ingår i ATLAS-projektet är den största i som gjorts i sitt slag och presenteras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Syftet med ATLAS-projektet är att kartlägga genetiken i Nordeuropa.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Stockholms och Uppsala universitet samt universitet i Turkiet, Storbritannien och Tyskland.

klar

Artikellänk är kopierad

Björn Sjö
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro