ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Dokument: Så har relationen mellan Sverige och USA utvecklats genom åren

Jesper Lindqvist · 26 Jul 2019
Uppdaterad 26 Jul 2019
Det har inte alltid varit god ton mellan Sverige och USA, speciellt under Olof Palmes tid som statsminister.

Foto: Alex Brandon/Keystone Pictures USA/TT


Sverige och USA har länge haft goda relationer – ända sedan tiden innan USA ens fanns. Men stora, världspolitiska, händelser har ibland satt käppar i hjulet mellan länderna. Metro har granskat 400 års historia som kantats av migration, nazistjämförelser och ”what happened last night in Sweden”.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: Donald Trump kritiserar Sverige, och Stefan Löfven (S), på Twitter.

Vem: USA:s president, Donald Trump och Sveriges statsminister, Stefan Löfven.

Var: Washington och Stockholm.

Hur: Trump kritiserar Löfven för att ha misslyckats med att hitta en lösning på hur ASAP Rocky ska friges.

När: Inläggen skrevs under torsdagskvällen, svensk tid.

Varför: ”Släpp ASAP Rocky FRI. Vi gör så mycket för Sverige men det verkar inte som att de ger något tillbaka. Sverige borde fokusera på sina riktiga problem med kriminalitet.” skriver Trump på Twitter.

De svenskamerikanska relationerna inleddes egentligen långt innan USA som land ens var påtänkt.

På 1630-talet, vid en tid då Nordamerika endast bestod av europeiskt ägda kolonier, gav sig den första svenska expeditionen iväg över Atlanten. När de flera månader senare var framme hade man kommit till, det som idag är, delstaten Delaware. Där grundades kolonin Nya Sverige, med huvudstaden Fort Christina, som under närmare 20 år skulle fyllas på med flera hundra nybyggare som lämnat Sverige för att söka lyckan västerut.

LÄS MER
Representanthuset fördömer Trumps twitterhat: ”Han är bäst i världen på att manipulera media”

Kolonin blev dock kortvarig, efter att den nederländska kolonin, Nya Nederländerna, tröttnat på svenskarna och tagit över Nya Sverige. Inte långt senare skulle hela området införlivas i den väldiga brittiska kolonin, som senare kom att omfatta hela östra USA samt Kanada.

1700-tal: Hjälper USA att bli självständigt

Många av de svenskar som emigrerat bodde dock kvar i Delaware – en av de 13 kolonier som 1776 skulle deklarera sin självständighet från den brittiska kolonialmakten.

Sveriges, under den tiden, nära relationer till Frankrike (som stöttade kolonierna i kriget mot Storbritannien) ledde till att Sverige var ett av de första icke-stridande länder som erkände USA som en självständig nation. Därtill deltog svenska Axel von Fersen, senare riksmarskalk, i kriget och agerade även tolk mellan den blivande presidenten George Washington och de franska generalerna.

LÄS MER
Experten förklarar – därför finns det så många konspirationsteorier om den första månlandningen

Efter kriget slöt Sverige och USA ett avtal, som i grund och botten gick ut på att fred skulle råda mellan länderna och som även dikterade villkoren för hur handel och sjöfart skulle hanteras. Just svensk sjöfart över Atlanten skulle under nästkommande sekel spela en allt viktigare roll.

Riksmarskalk, Axel von Fersen.Foto: PRESSENS BILD

1800-tal: Miljoner människor lämnar Sverige för USA

Under mitten av 1800-talet hade USA etablerat sig som en växande nation med stora markytor som staten mer än gärna sålde billigt till nybyggare. Ryktena om landet där politisk och religiös frihet var norm nådde även Sverige, och under 1840-talet inleddes vad som idag kallas den svenska emigrationen till Nordamerika.

På den här tiden var Sverige fortfarande politiskt och religiöst konservativt, och monarkins ställning var alltjämt stark. Befolkningsökningen i landet hade lett till ett kraftigt överskott av arbetskraft, och i samband med att transportmöjligheterna över Atlanten förbättrades valde många att ge sig av västerut. Framför allt var det folk boende i Västsverige och Småland som lämnade landet – först tog man sig till Storbritannien där de stora rederierna hade sina transportfartyg, och sedan fortsatte man vidare över havet.

Fram till 1920 skulle 1,5 miljoner människor lämna Sverige, varav 1,3 miljoner valde att ta sig till Nordamerika. Totalt rörde det sig om en tredjedel av befolkningen, och som störst var utvandringen strax efter det amerikanska inbördeskrigets slut 1865, då missväxt rådde i Sverige och många valde att emigrera. Destinationen var i många fall den amerikanska mellanvästern, där USA genom otaliga krig gjort stora landvinningar som behövde befolkas.

Råd för utvandrare till Amerika på 1800-talet. Foto: PRESSENS BILD

1900-tal: Hemliga avtal och kärnvapen

På modern politisk nivå kan man börja prata om svenskamerikanska relationer i anslutning till mellan- och efterkrigstiden.

Under 20- och 30-talet besökte de svenska kungligheterna, prins Gustav Adolf och prins Bertil, Vita huset för samtal med dåvarande amerikanska presidenter. Vid den här tiden hade antalet svenska migranter minskat till följd av USA:s införande av en migrationskvot 1924, men det fanns fortfarande många svenskar och svenskättlingar boendes i USA. Under tidigt 1900-tal kom Chicago att kallas ”Sveriges näst största stad”, sett till det faktum att det var den stad i världen, efter Stockholm, där flest svenskar bodde (över 100 000).

Precis som under andra världskriget förhöll sig Sverige alliansfria när USA och Sovjet kapprustade som värst under 50- och 60-talet. Samtidigt har det på senare år framkommit att hemliga samtal fördes med USA, om hur länderna skulle agera utifall ett regelrätt krig skulle bryta ut mellan USA och Sovjetunionen.

LÄS MER
Sverige säger nej till kärnvapenförbud – var några år från att ha en atombomb på 60-talet

1952 besökte Tage Erlander Vita huset, där han träffade den dåvarande presidenten Harry S. Truman. I samband med mötet avtalade länderna, i största hemlighet, att Sverige skulle få köpa militär, högteknologisk utrustning i utbyte mot att man delade med sig av sin signalspaning till USA. Sverige skulle även tillhandahålla flygbaser och landningsmöjligheter till Nato om en konflikt med Sovjetunionen uppstod.

När Sveriges kärnenergiprogram i början av 60-talet hade växt sig så stort att svenska kärnvapen sannolikt bara var några år bort valde USA åter att agera. För att undvika att allt fler länder fick tillgång till vapnen kom Sverige överens med USA om att avbryta kärnvapenprogrammet mot att man erbjuds skydd under stormaktens "kärnvapenparaply". Avtalet länderna emellan hittades i amerikanska arkiv flera decennier senare.

De goda relationerna skulle dock få sig en törn när striderna i Vietnam intensifierades under 60-talet.

Ågestaverket, Sveriges första kärnkraftsdrivna kraftvärmeverk, hade en central roll i det svenska kärnvapenprogrammet.Foto: Gunnar Wåhlén/Tekniska museet

60-tal: Diplomatisk kris

Protesterna mot kriget, som pågått ända sedan 50-talet, trappades upp i samband med att USA:s involvering blev allt större i mitten av 60-talet. En av kritikernas starkaste röster var Olof Palme, då konsultativt statsråd i regeringen, och i juli 1965 höll han ett av sina första tal där han riktade hård kritik mot den amerikanska politiken som fördes i Vietnam.

Hårda ord mot Palme och hans sätt att uttala sig skulle framöver inte bara komma från amerikanskt håll, utan även från oppositionen och vid tillfällen till och med från företrädare inom det egna partiet. Tre år senare, 1968, skulle Palmes agerande leda till en smärre diplomatisk kris.

LÄS MER
Palme-citat om flyktingar sprids – men har han verkligen sagt så?

Efter att Palme som utbildningsminister deltagit i en demonstration tillsammans med Nordvietnams ambassadör i Sovjetunionen valde USA att kalla hem sin ambassadör från Stockholm, och det skulle dröja två år innan någon ny amerikansk ambassadör i Sverige utsågs.

Trots kritiken fick Olof Palme äran att efterträda Tage Erlander som svensk statsminister, och han hade inga planer på att upphöra med kritiken mot USA:s agerande i Vietnam.

Olof Palme deltar i fackeltåg tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör, Nguyen Tho Chyan.Foto: TT

”Det är en form av tortyr”

Efter att USA under julen 1972 inlett ett omfattande bombanfall av Nordvietnams huvudstad Hanoi, där drygt 1 600 civila personer dödades, bestämde sig Olof Palme för att å det grövsta fördöma attacken. I, vad som senare har kommit att kallas, jultalet den 22 december 1972 jämförde Palme i Sveriges Radio USA:s bombanfall med Nazitysklands terrorbombningar av Guernica under det spanska inbördeskriget 1937.

Han nämnde även andra krigsbrott och folkmord som begåtts i historien, och skrädde inte orden i det korta talet.

LÄS MER
Någon av dem ska utmana Trump – tio höjdpunkter från de första debatterna

”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Och det som pågår idag i Vietnam, det är en form av tortyr”, inledde Palme talet med.

USA:s svar blev att skicka hem Sveriges ambassadör i USA, Hubert de Besche, och mellan 1972 och 1974 hade man för andra perioden på kort tid ingen ambassadör i Sverige. Jämförelserna med bland annat de tyska nazisternas bombningar av Spanien fick USA:s president Richard Nixon att utropa ”that swedish asshole”. Han krävde även att Palme offentligt skulle be om ursäkt och i en sådan kalla Nixon för ”fredspresident”, men så blev inte fallet.

– Det är svårt att använda ­beteckningen fredspresident på Nixon mot bakgrund av den ­kritik vi från Sverige framfört mot den amerikanska Vietnampolitiken, sade Palme då.

USA:s president 1968-1974, Richard Nixon.Foto: TT

2000-tal: Stöder kriget i Afghanistan

I samband med att USA, en dryg månad senare, skrev på ett fredsavtal med Nordvietnam gavs relationerna en chans att byggas upp.

Den infekterade relationen mellan Palme och Nixon blev sedermera mindre viktig när Watergate-skandalen uppdagades, och Nixon 1974 valde att avgå. Relationerna mellan Sverige och USA började efter det att åter normaliseras och under 70-talets slut, när Sverige för första gången på drygt 40 år fått en borgerlig regering, ägde flera statsbesök länderna emellan rum i såväl Stockholm som Washington.

LÄS MER
Mellanösternexpert: USA:s agerande ökar risken för väpnad konflikt med Iran

Efter 70-talets kyla har relationerna mellan Sverige och USA varit betydligt bättre, trots att det ofta har rått ideologiska meningsskiljaktigheter mellan ledarna.

När USA 2001 invaderade Afghanistan stod Sverige bakom beslutet, och man har genom åren bistått med militärt stöd och personal. Två år senare, när president George W. Bush även ville invadera Irak, satte sig Sverige emot beslutet, men statsminister Göran Persson valde inte samma stenhårt kritiska linje som Olof Palme en gång intagit i samband med Vietnamkriget, drygt 30 år tidigare.

Statsminister Göran Persson och USA:s president George W. Bush under ett besök i Vita huset 2004.Foto: OLA TORKELSSON

2010-tal: Stor förvirring

Då är det snarare under Donald Trumps presidentskap som Sveriges relation till stormakten i väst åter har satts på prov. Det tydligaste exemplet på detta var när Trump, under ett tal i februari 2017, pratade om en händelse som inträffat dagen innan i Sverige.

– Ni såg vad som hände i Sverige igår kväll. Sverige! Vem kunde tro det här? Sverige! De tog in ett stort antal flyktingar och har problem som de aldrig trodde var möjligt, sade Trump då.

LÄS MER
Världsstjärnan ASAP Rocky åtalas för misshandel – detta har hänt

Uttalandet blev en världsnyhet och den svenska regeringen kontaktade, via ambassaden i Washington, det amerikanska utrikesdepartementet för att få klarhet i vilken händelse som Trump refererade till. Det skulle senare visa sig att Trump talade om ett tv-inslag på Fox News från dagen innan – ett inslag som berörde frågan om flyktingpolitik och migration.

Huruvida fallet med ASAP Rocky kommer att påverka relationerna mellan Sverige och USA återstår ännu att se.

Donald Trump nämnde under ett tal 2017 en händelse i Sverige, som ingen visste vilken det var.Foto: Chris O'Meara/TT
klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro