ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Dokument: USA och Iran – därför hatar de varandra

Valerie Kaspersen · 20 Jun 2019
Uppdaterad 23 Jun 2019

63 amerikaner tas som gisslan vid den amerikanska ambassaden i Tehran under den islamiska revolutionen. De släpps efter 444 dagar. Foto: TT


USA:s president Donald Trump har nyligen gått ut med att han ska skicka ytterligare 1000 nya soldater till Mellanöstern. Spänningarna mellan de två länderna ökar. Metro förklarar bakgrunden till den infekterade relationen.

klar

Artikellänk är kopierad

Relationerna mellan USA och Iran är och har sedan länge varit komplicerad.

För att förstå vad som händer nu måste vi gå bakåt i tiden.

LÄS MER
Dokument: 50 år sedan månlandningen och det stora klivet för mänskligheten

Det man brukar prata om, som katalysatorn till den bråkiga relationen, är när USA, med hjälp av den centrala underrättelsetjänsten CIA, samt den brittiska underrättelsetjänsten, störtar premiärministern Mohammad Mossadeq för att återställa makten åt shahen, Mohammad Reza Pahlavi, 1953.

Därefter har en rad händelser format relationen mellan USA och Iran.

Den islamiska revolutionen

Shahen Mohammed Reza Pahlavi hade goda relationer med USA. Det var hans önskan att ”västifiera” Iran, något som inte välkomnades av alla.

Shahens Iran gynnade överklassen och löften om demokratisering uteblev när landet skulle industrialiseras. De fattiga uteblev i shahens Iran.

Oppositionen såg även hans vision som ett hot mot den shiamuslimska kulturen.

1978 bryter massiva protester och demonstrationer ut mot shahens styre. Dessa pågick under ett helt år, i princip varje vecka i hela landet som även befann sig i en ekonomisk kris.

Shahens svar på demonstrationerna var våldsamma, något som inte var till hans fördel. Folkets missnöje bara växte.

Den religiösa ledaren, Ayatollah Khomeini, var en av frontfigurerna under den islamiska revolutionen. Foto: TT.

Till slut kunde shahen inte längre stanna i landet. Han flydde till Egypten 1979 med hjälp av USA. Hans abdikering blev slutet på monarkin som regerat i 2 500 år.

I februari samma år tas 63 amerikaner tillfånga vid den amerikanska ambassaden i Tehran. Man kräver utlämnandet av shahen så att han kan ställas inför rätta. USA bryter då de diplomatiska relationerna och inför sanktioner mot landet.

Den sista gisslan släpps efter 444 dagar.

USA bröt alla diplomatiska relationer med Iran när de höll amerikanska medborgare som gisslan. Foto: TT.

Snart återvänder även den religiösa ledaren Ayatollah Khomeini, som under sin exil lett revolutionärer i Iran.

Han tar makten och den islamiska republiken utropas 1 april 1979.

Relationen mellan Iran och USA blir aldrig vad den en gång var.

Irakkriget

Stämningen mellan Iran och Irak hade länge varit spänd. Året efter att Iran utropades till en islamistisk republik uppstod även nya konflikter mellan Iran och Irak vid gränsen. Det tog inte lång tid innan sammandrabbningarna utvecklades till krig.

Kriget varade i hela åtta år.

LÄS MER
UD om barnen till svenska IS-medlemmar: "Finns ingen standardlösning"

Under den här perioden stöttade USA Irak, vilket ökade klyftan mellan USA och Iran ytterligare.

Sommaren 1988 sköt även USA:s flotta ner ett iransk passargerarplan. 290 personer dog. Enligt USA misstog de planet för ett krigsplan. Iran menade å andra sidan att attacken var planerad.

Iran och Irak kom tillslut överens om ett eldupphör 1988. Vid det här laget är relationen mellan Iran och USA så pass ansträngd att någon form av positiv kontakt verkade ouppnåelig.

Avtalet som bröts

30 år efter Irakkriget står den islamiska republiken kvar.

När Barack Obama tillträdde som president öppnade han upp för nya samtal med Iran. Önskan var att ”börja om på ny kula”. Men det fanns ett villkor.

Barack Obama ville ta upp kontakten med Iran när han blev president. Foto: TT.

USA stod fast vid att Iran måste stoppa sitt kärnteknikprogram, som enligt USA var avsedd för vapenproduktion.

Enligt Iran var programmet fredligt, något övriga länder inte trodde på.

USA, tillsammans med flera andra länder, hade sedan en lång tid tillbaka infört sanktioner mot Iran, något som slog hårt mot deras ekonomi.

Det dröjde till juli 2015 innan Iran gick med på ett avtal angående deras kärnteknikprogram tillsammans med USA, Storbritannien, Kina, Ryssland och Tyskland.

LÄS MER
Nu börjar kampanjen – så har Trump lyckats med sina gamla vallöften

Iran gick med på att begränsa sin kärnteknikaktivitet och tillåta internationella inspektioner i gengäld mot att lyfta sanktionerna.

Det såg ut som om de frostiga relationerna höll på att tina upp, men det tog inte lång tid innan det gick utför igen.

När Donald Trump blev president kritiserade han avtalet med Iran. Den 7 maj 2018 drog sig USA ur avtalet och hävdade att avtalet inte riktade sig mot Irans missilprogram eller deras roll i konflikterna i Mellanöstern.

President Donald Trump ansåg att avtalet med Iran var alldeles för svagt.Foto: TT.

Hösten samma år införs återigen sanktioner mot bland annat Irans oljesektor. Donald Trump har även hotat andra länder med sanktioner om de fortsätter sin handel med Iran.

Sedan dess har tonen mellan USA och Iran blivit allt hårdare.

Iran har hotat med att accelerera arbetet med kärnkraftsprogrammet och på så vis göra det möjligt för landet att bygga kärnvapen.

Så, vad händer nu?

Det är svårt att säga. Nyligen anklagade USA Iran för att stå bakom en attack mot en oljetanker i Persiska viken, något Irans regering förnekat.

Samtidigt som konflikten tillsynes verkar trappas upp och USA skickar ytterligare trupper till Iran, har båda länderna uttryckt att de inte har några planer på att starta ett krig.

LÄS MER
Trumps förmögenhet avslöjad – hamnar utanför topp-500

Flera av de nya presidentkandidaterna, bland andra Bernie Sanders och Elizabeth Warren, har gått ut med att de vill återinföra avtalet som Obama införde.

Huruvida Iran skulle ta emot ett sådant förslag är oklart, då landets regering uttryckt ett starkt missnöje och förlorad tillit till USA.

Källor: TT, BBC, Aljazeera, SVT, SvD, New York Times, Washington Post, The Guardian.

klar

Artikellänk är kopierad

Valerie Kaspersen
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro