ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Dottern efter brevet om överdosen: Varför hjälpte ingen min pappa?”

Karolina Skoglund · 10 Okt 2014
Uppdaterad 12 Okt 2014

klar

Artikellänk är kopierad

”Jag skriver detta för att jag undrar vad som hänt med mänskligheten”. Den raden går att läsa i det brev som en 23-årig kvinna skrivit och lämnat vid toaletten på Sveavägen i Stockholm, där hennes pappa lämnades för att dö efter en överdos. Brevet har nu delats tusentals gånger i sociala medier.

Pappan var missbrukare när hon var liten. Nu hade han varit ren i tre år och för första gången i hennes liv hade de fått en jättefin pappa-dotter-relation. Dessutom hade han blivit morfar för inte så länge sedan. När Metro träffar dottern sitter hon i sitt kök. Utanför dörren leker hennes ettårige son med sin farmor.

– I somras sa jag till min farmor att hon inte behöver oroa sig för pappa längre. Att han aldrig kommer gå tillbaka till det där livet. Och så hände det här, säger hon. Söndagen den 28 september hämtade en ambulans hennes pappa vid den offentliga toaletten på Sveavägen i Stockholm. Han hade tagit en överdos opiater (heroin, morfin reds. anm).

Men när han kom in till sjukhuset var det för sent. Den 4 oktober avslutades intensivvården och pappan blev bara 49 år gammal.

– Läkaren berättade att en person hade ringt ambulans, men avvikit från platsen.

Läkaren förklarade också för henne att man slutar andas om man tar en  överdos av opiater, att den delen av hjärnan somnar. Ibland räcker det att lägga personen i framstupa sidoläge så att den får fria luftvägar. Eller bara göra inblåsningar .

Det hade kunnat rädda hans liv.

Och det var då, när hon fått klarhet i vad som hänt, som hon bestämde sig att skriva det brev som nu delats tusentals gånger i sociala medier.

– Jag blev så arg att någon bara lämnat honom. Men det spelar ingen roll hur arg jag är. Inget kommer att få mig att få tillbaka honom. Däremot ville pappa alltid hjälpa andra. Och då tänkte jag att pappas misstag nu i alla fall kan hjälpa andra.

När hon skulle lämna brevet vid toaletten i onsdags vågade hon först inte göra det. 

– Jag stod där och velade. Jag var rädd att folk skulle missuppfatta det. För det jag ville var att få folk att tänka efter. Att de som går förbi och läser det stannar nästa gång. När en annan person behöver hjälp. Det handlar om liv. Även om det är en hemlös person, någon som luktar illa eller en helt vanligt person.

Under tiden som hon stod där, gråtandes, stannade flera personer. En kvinna grät. En annan bad en bön för hennes pappa. Då bestämde sig dottern för att låta det ligga kvar och lämnade platsen.

– Så vitt jag vet är brevet kvar. Jag tänkte gå dit i helgen. Jag har ju ingen plats att gå till ännu, eftersom vi inte haft någon begravning ännu.

Vad tror du att din pappa hade tyckt om han visste hur uppmärksammat detta blev?

– Jag tror att han ler från himlen nu. Det känns fint att få göra det här, eftersom pappa älskade att hjälpa andra.

klar

Artikellänk är kopierad

Karolina Skoglund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro