ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

En parkvaktsvakts testamente

Allan Carlson, Världsnaturfonden · 6 Dec 2013
Uppdaterad 9 Dec 2013
Pesa Mbili är numera pensionär men har ägnat de senaste två decennierna till att bekämpa tjuvjakten i Tanzania.

Pesa Mbili är numera pensionär men har ägnat de senaste två decennierna till att bekämpa tjuvjakten i Tanzania. Foto: Allan Carlson / WWF


Det tillhör inte vanligheterna att en parkvakt har artistnamn, men Anton är ett undantag på många sätt. När han började jobba med att få rätsida på tjuvjakten i Lukikwa Lumesule och Msanjesi viltreservaten i södra Tanzania för nästan 20 år sedan, ville han sticka ut och kallade sig Pesa Mbili, översatt till svenska betyder det två mynt.

klar

Artikellänk är kopierad

Båda reservaten var svårt nedgångna och det fanns inte många vilda djur men desto fler snaror och fångstgropar.  Men full av entusiasm engagerade han bybor som levde utefter reservatgränsen att gemensamt markera gränsen mellan reservatet och byarnas mark.  Att just bybor fick göra det arbetet med att hugga upp en rågång var slugt, för plötsligt visste alla var det skyddade området började.

Hans nästa steg var att utbilda ett antal så kallade ”community game guards” som fick hjälpa till med att patrullera och bevaka viltet.  När tjuvjakten minskade så ökade viltet och plötsligt vandrade elefanter, sabelantiloper, vildhundar och lejon in i reservaten och Lukikwa Lumesule och Msjanjesi blev två pärlor i södra Tanzania kända för sin viltrikedom.  

Han skrattar glatt när han berättar att han länge funderat på hur man skulle få unga män i byarna att inte ta upp tjuvjakt som sina fäder. Under den långa torrtiden när det inte fanns arbete med jordbruket ökade tjuvjakten. Lösningen blev att han tog med sig fotbollar och fick ungdomarna att börja spela fotboll och tävla mot grannbyarna. Ganska snart hade intresset för fotboll och att vinna över andra lag blivit viktigt i dessa bygder att man helt enkelt inte hade tid att springa i skogen och tjuvjaga utan var tvungen att träna. Enkelt, smart och effektivt.

Men sen kom organiserade ligor till området med vapen, pengar och ammunition och mycket av det han byggt upp har raserats de senaste åren. Folk har dödats, man har försökt bränna ner parkhögkvarteret, parkvakter hotas, en ny tuff era har börjat. Killarna i fält är lika engagerade och hängivna till sitt arbete och patrullerar och plockar bort snaror, men det dödas fler elefanter än någonsin. Problemet är att när det är insatser på Tanzania-sidan om Ruvuma floden så smiter tjuvjägarna över till Mozambique och vice versa. Man arbetar på att sampatrullera och koordinera insatserna.  

Pesa Mbili var med när vi testade ett litet förarlöst modellflygplan för övervakning av reservaten och är överförtjust i de resultat och den information detta ger parkvakterna. Han är nu pensionerad men besöker ofta reservaten och peppar de unga killarna att bekämpa tjuvjägarna på bred front så vi kan återskapa viltrikedomen.

Det är fint att så länge det finns områden med vilda djur och gröna korridorer med skog så vandrar djuren tillbaka efter perioder av besvärlig tjuvjakt. Förra året kraftsamlade myndigheterna och satte in specialutbildade antitjuvjaktenheter och fler än 200 tjuvjägare och personer som handlade med elfenben togs till fånga. I år har detta upprepats och på bara en dryg vecka tog man lika många personer som på ett eller annat sätt är inblandade i denna kriminella verksamhet.  Detta, säger Pesa Mbili, betyder att dels är drygt 400 kriminella borta från scenen och att de som fortfarande är kvar vet om att de är jagade. Precis så här ska tjuvjakten bekämpas i fält!

Dr Allan Carlson

Senior Conservation Advisor

Species and Protected Areas, WWF Sweden

klar

Artikellänk är kopierad

Allan Carlson, Världsnaturfonden
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro