ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

En procent begår två av tre våldsdåd

Evelina Olsson · 13 Dec 2012
Uppdaterad 13 Dec 2012

En färsk studie som presenteras i morgon visar att en procent av den svenska befolkningen står för 63 procent av alla våldsbrott. Forskare vid Lunds universitet menar att tidiga insatser skulle kunna minska våldsbrotten.

klar

Artikellänk är kopierad

– Vi får inte vara rädda för att uppmärksamma barn som uppvisar ett aggressivt beteende. Tidiga insatser överväger nackdelarna och inte minst mycket framtida lidande, säger forskaren Märta Wallinius.

Studien, som baseras på en kartläggning av två miljoner svenskar, visar att ett tidigt aggressivt beteende kombinerat med en tidig brottslig debut är den främsta riskfaktorn för att utveckla ett framtida våldsbeteende med återkommande våldsbrottslighet. För att förhindra denna utveckling föreslår Wallinius bland annat en nationell strategi med insatser riktade mot föräldrar till barn med utagerande och aggressivt beteende där dessa bland annat får stöd i att uppfostra barnen med mjuka metoder för att minska aggressioner. Föräldrar bör också få stöd i att engagera sig i sina barn på ett positivt sätt. 

För personer som redan har utvecklat ett allvarligt och återkommande våldsbeteende bör insatser fokusera på framför allt själva våldsbeteendet, men också på eventuella missbruksproblem.

– Ganska självklara saker men tyvärr görs det inte i den omfattning som behövs. Samtidigt ligger det mycket stora samhällsekonomiska vinster i att förhindra den här brottsligheten, säger Wallinius.

Det antisociala riskbeteendet blir som mest tydligt i tonåren och därför är det också viktigt att skolorna får rätt resurser då de kan vara en viktig del i att stoppa den negativa utvecklingen. Wallinius avhandling visar även att förekomsten av svåra psykiska störningar inte är en stark riskfaktor för ett återkommande våldsbeteende.

Riskfaktorer för våldsbrottslingar

Studerade riskfaktorer för att tillhöra enprocentsgruppen, listade i ordning med mest betydelsefulla faktorer högst upp:

• 1. Manligt kön.

• 2. Diagnostiserad med personlighetsstörning.

• 3. Dömd för våldsbrott för första gången  i åldern 15–18 år.

• 4. Dömd för tillgreppsbrott, t ex stöld.

• 5. Diagnostiserad med missbruks- problem.

• 6. Dömd för narkotikarelaterade brott.

• 7. Dömd för trafikbrott.

• 8. Saknar betyg i något  ämne.

• 9. Minst en förälder som är dömd för  våldsbrott.

• 10. Diagnostiserad med svår psykisk störning (bipolär störning eller schizofreni).

• 11. Minst en förälder som är dömd för  ickevålds-brottslighet. *

• 12. Minst en förälder diagnostiserad med psykisk störning. *

• 13. Minst en förälder med utom- skandinavisk bakgrund. *

• 14. Minst en förälder avliden före barnets 18-årsdag. *

* Denna faktor medför bara en  ytterst marginell riskökning.

Källa: Avhandlingen ”Aggressive antisocial behavior. Clinical, cognitive, and behavioral covariates of its persistence” av Märta Wallinius, 2012. Avhandlingen baseras på bland annat data från nationella register över brott, skolbetyg och psykiatriska diagnoser. I studien ingår två miljoner svenskar födda 1958–1980.

klar

Artikellänk är kopierad

Evelina Olsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro