ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

En tredje oljetanker kapad av Iran – detta har hänt

Jesper Lindqvist · 5 Aug 2019
Uppdaterad 5 Aug 2019
USA:s president Donald Trump och Irans president Hassan Rouhani.

Foto: Vahid Salemi/Xinhua/TT


För tredje gången på kort tid har den iranska regimen beslagtagit en internationell oljetanker i Hormuzsundet, Persiska viken. Metro reder ut vad konflikten beror på och vilka konsekvenser det hela kan få för hela regionen.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: Ytterligare en oljetanker har beslagtagits av Iran.

Vem: Enligt iransk statstelevision är det en irakisk oljetanker, något som Irak förnekar.

Var: Hormuzsundet i Persiska viken, Mellanöstern.

Hur: I samband med oljefrakt har fartyget stoppats och sedermera beslagtagits av det iranska revolutionsgardet.

När: Enligt iranska nyhetsbyrån IRNA beslagtogs oljetankern under helgen.

Varför: ”Det är ett väldigt litet vattenområde med mycket båttrafik. Det finns många saker som kan leda till en incident”, har Rouzbeh Parsi, Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet, tidigare sagt.

Varför beslagtar Iran internationella oljetankers?

Grunden till hela konflikten går egentligen att hitta i det amerikanska regeringsskifte som ägde rum för drygt 2,5 år sedan. Redan under sin valkampanj lovade Donald Trump att kärnenergiavtalet med Iran skulle sägas upp av USA, eftersom han ansåg att man inte gynnades av sådana villkor. I maj förra året blev det även offentligt och de sanktioner som hade riktats mot Iran innan 2015, då avtalet skrevs under av parterna, återinfördes i slutet av 2018.

Sedan dess har det varit spänt länderna emellan och under sommaren har situationen eskalerat. I juni sköt Iran ner en amerikansk drönare, som man hävdade hade tagit sig in på iranskt territorium. Generaler för den iranska armén menade att det hela skulle ses som en varning till USA, som i sin tur menade att drönaren hade befunnit sig på internationellt luftrum.

LÄS MER
Mellanösternexpert: USA:s agerande ökar risken för väpnad konflikt med Iran

Stormakten i väst svarade några dagar senare med att införa ytterligare sanktioner, riktade mot toppskiktet i den iranska regimen. Man har även försökt bilda en koalition med flera arabländer i området för att genom detta sätta press på den iranska regimen och höja säkerheten i området.

Det är efter detta som det ”kalla kriget” förflyttats till havs, efter att brittiska myndigheter beslagtagit en iransk oljetanker vid Gibraltar. Detta eftersom man misstänkte att den var på väg med oljeleveranser till Syrien, något EU:s sanktioner mot landet förbjuder. Två veckor efter ingripandet var det Irans tur att beslagta en oljetanker under brittisk flagg, ett agerande man sedan har upprepat vid ytterligare två tillfällen.

Den, enligt Iran, irakiska oljetankern som under söndagen beslagtogs i Hormuzsundet.

Kan konflikten eskalera i ett fullskaligt krig?

Det är förstås svårt att säga, men redan efter britternas agerande i Gibraltar berättade Rouzbeh Parsi, Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet, att risken är betydligt större än många vill tro.

– Vi är inte i ett läge där någon med avsikt vill att konflikten eskalerar. Det innebär dock inte att saker och ting inte kan gå åt helskotta av misstag, sade han då.

LÄS MER
Dokument: USA och Iran – därför hatar de varandra

Parsi berättade även att fartyg även tidigare beslagtagits av Iran. Men när ett amerikanskt fartyg av misstag hamnade på iranskt vatten 2016 kunde det hela lösas på 24 timmar eftersom relationerna mellan USA och Iran då var betydligt bättre. Och till skillnad från exempelvis Afghanistan och Irak har Iran stora möjligheter att försvara sig om USA skulle välja att ingripa militärt.

– Om Iran blir attackerat vill de visa att de också har huggtänder och klor. Iran har kapacitet att skada USA, amerikanska tillgångar och dess allierade och de kommer att göra det om de blir attackerade. Så ett militärt ingripande från endera sida skulle leda till förödande konsekvenser för båda parterna, sade Rouzbeh Parsi.

Kan det bli aktuellt med ett nytt Iran-avtal?

Med den upptrappade konflikten är det svårt att se hur någon sida skulle vika sig. Enligt experter så agerar Iran för att visa omvärlden hur de nu kan göra hur de vill, bland annat genom att offentligt gå ut med att de nu förfogar över en större mängd anrikat uran än vad som tilläts i det gamla avtalet.

Enligt The Independent vill Donald Trump se att ett nytt avtal träffas, men frågan är hur sannolikt det är. Tidningen rapporterar att senatorn från South Carolina, Lindsey Graham, är presidentens handplockade val för att åstadkomma ett sådant avtal. Problemet är att Graham har varit minst lika kritiskt mot Iran, och det gamla avtalet, som Trump har varit. Bland annat har han kallat regimen i Teheran för ”mänsklighetens fiende”, vilket givetvis inte är en bra grund att stå på om ett avtal ska träffas med nämnda regim.

LÄS MER
Lista: Så dyr är bensinen i Sverige jämfört med andra länder

I mitten av juli berättade dock Irans utrikesminister Javad Zarif, i samband med ett besök i New York, att man är intresserade av att få till ett nytt avtal gällande landets kärnenergiproduktion. Han kommenterade även nedskjutningen av en amerikansk drönare, och hyllade den amerikanska försiktigheten i sitt gensvar.

– Jag tror att vi var ett par minuter från ett krig. Försiktigheten vann och nu strider vi inte. Det ger oss en anledning att vara optimistiska. Om vi arbetar och är seriösa med vad vi vill så kan vi hitta en väg framåt, sade Zarif enligt The Guardian.

Irans utrikesminister Javad Zarif.Foto: ATTA KENARE

Vad händer nu?

Till skillnad från USA vill de stora europeiska länderna – Storbritannien, Tyskland och Frankrike – hitta en snabb lösning på konflikten med Iran. Enligt Reuters har man till och med undersökt sätt att skydda den iranska ekonomin från de amerikanska sanktionerna, för att på så sätt skapa en grund för fortsatta samtal kring ett nytt avtal med den persiska regimen.

LÄS MER
Svensk sexualundervisning får stor spridning i Mellanöstern

Iran har hyllat initiativet, men menar samtidigt att landets inställning till ett nytt avtal försämras om de europeiska länderna inte skyndar sig. Man har samtidigt sträckt ut en hand till de svurna fienderna, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, för att förbättra relationerna och lugna ner de regionala spänningarna.

Parallellt med detta har Storbritannien beslutat att man hädanefter kommer att skicka med slagskepp för att eskortera handelsfartyg genom Persiska viken. Vad som händer om Iran försöker att ta ytterligare ett brittiskt skepp i beslag kan man endast spekulera kring.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro