ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Etiopiska kvinnor blir billig arbetskraft

Cecilia Bäcklander · 4 Mar 2014
Uppdaterad 4 Mar 2014
Etiopiska kvinnor blir billig arbetskraft Shuriash har arbetat Dubai i Förenade Arabemiraten. Trots dåliga erfarenheter vill hon återvända igen, men dotternm Reema vill inte att modern ska lämna  hemmet igen

Etiopiska kvinnor blir billig arbetskraft Shuriash har arbetat Dubai i Förenade Arabemiraten. Trots dåliga erfarenheter vill hon återvända igen, men dotternm Reema vill inte att modern ska lämna  hemmet igen Foto: Cecilia Bäcklander


Tiotusentals etiopier emigrerar varje år för att söka en framtid utomlands. De flesta är kvinnor som arbetar som hembiträden i Mellanöstern. Nu vill Saudiarabien, vars arbetskraft tidigare bestod av en tredjedel utländska medborgare, inte ta emot arbetskraft från utlandet. Samtidigt har brutala utvisningar uppmärksammats i etiopiska medier som även rapporterat om om slavliknande förhållanden, misshandel och våldtäkter.

klar

Artikellänk är kopierad

Hana köpte ett dyrt visum till Sydafrika, där hon arbetar på en restaurang.  Hennes familj är kvar i Etiopien och hon kan inte resa hem och hälsa på för  hon kommer aldrig att ha råd att köpa ett nytt visum.
Hana köpte ett dyrt visum till Sydafrika, där hon arbetar på en restaurang.  Hennes familj är kvar i Etiopien och hon kan inte resa hem och hälsa på för  hon kommer aldrig att ha råd att köpa ett nytt visum.Foto: Cecilia Bäcklander

1986 lärde jag känna Monera i Addis Abeba. Hon var då tio år och arbetade som barnflicka hos familjen Shamso, där mamman dött i barnsäng. Redan som sjuåring hade Monera skickats från landsbygden till staden för att hjälpa familjen med försörjningen.

Efter många år som hemhjälp gifte hon sig och fick två söner. När de var några år gamla skaffade Monera visum till Libanon och reste dit för att arbeta i hushåll.

I Beirut hade Monera svåra arbetsförhållanden och hon saknade sina barn. Hon ringde ofta hem och grät, det var hjärtskärande samtal med mannen och den unga släkting som passade barnen. Det är oklart hur mycket pengar Monera kunde tjäna ihop. Hon kom hem efter ett par år, med dålig hälsa, fast besluten att inte lämna familjen igen.

Monera är långt ifrån ensam. Hon är del av det som kallas ”the maid trade”, exporten av ung, kvinnlig arbetskraft till arabländerna.

Moneras förra matmor Shur­­iash, som änklingen Shamso fått nya barn med, for också för att arbeta, i Dubai i Förenade arabemiraten.

Shamsos svärdotter Hana har lite utbildning och större planer, hon lånade pengar och köpte ett dyrt visum till Sydafrika där hon lagar etiopiskt kaffe i en restaurang. Även Hana har lämnat sina barn efter sig.

Dessa tre migranter tillhör alla samma lilla krets.

Och de som inte har åkt, tycks alla drömma om att få visum och jobb och kunna lämna Etiopien. Det finns många historier om övergrepp och utnyttjande av dem som migrerar. Ändå, varje gång jag lämnar Addis Abeba köar jag på flygplatsen bredvid oändliga rader av unga, beslöjade kvinnor som är på väg till Mellanöstern för att arbeta.

Resorna organiseras av agenter, det är en hel industri som många tjänar på. Etiopiska myndigheter säljer utresevisum, värdländerna säljer inresevisum, agenterna, legala som illegala, tar en del av kakan, flyg­bolagen får trafik, värdländerna får billig arbetskraft – och arbetskraften får också en skärva, eller hoppas åtminstone på det.

Den här trafiken har pågått i åratal men skandalrapporterna om övergrepp och slavliknande förhållanden har blivit allt fler och nu säger Etiopien att man har satt stopp för trafiken tills det upprättats avtal mellan länderna som reglerar löner, arbetsvillkor och sjukförsäkring. Det återstår att se vad åtgärden får för effekter, men den lär inte hindra etiopier utan framtidstro i det egna landet från att söka sin lycka på annat håll.

Slavlika förhållanden och brutala utvisningar

Pengarna som etiopier som arbetar utomlands skickar hem beräknas uppgå till en större andel av bruttonationalprodukten än utländska direktinvesteringar – 10–20 procent. Det är därför bekymmersamt för Etiopien att Saudiarabien 2013 ändrade politik.

En miljon migranter utvisades, däribland 150 000 etiopier.

En tredjedel av Saudiarabiens arbetskraft var utländska medborgare. Nu vill landet sysselsätta sina egna medborgare.

Utvisningarna genomfördes ofta brutalt och fick stor uppmärksamhet i etiopiska medier som började rapportera om våldtäkter, misshandel och slavliknande förhållanden.

Samtidigt är Etiopien angeläget om bra relationer med arabländerna.

Arabvärlden svarar för stora investeringar i landet. Migranternas återkomst till Etiopien spär på den redan höga arbetslösheten bland de unga.

klar

Artikellänk är kopierad

Cecilia Bäcklander
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro