ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Expert efter friskförklarad hiv-patient: Ökat hopp för botemedel”

Jesper Lindqvist · 5 Mar 2019
Uppdaterad 5 Mar 2019
"Londonpatienten" är det andra kända fallet där en person med hiv har friskförklarats.

"Londonpatienten" är det andra kända fallet där en person med hiv har friskförklarats. Foto: Debajyoti Chakraborty/Zuma Press


En man från Storbritannien, som varit HIV-smittad sedan 2003, har nu friskförklarats av läkare. Endast en smittad person har tidigare friskförklarats, och enligt experter visar detta att forskningen gör framsteg. "Skulle man kunna åstadkomma samma sak genom till exempel genterapi så skulle det kunna vara en väg mot ett botemedel", säger Jan Albert, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet.

klar

Artikellänk är kopierad

Endast en person som drabbats av HIV har tidigare friskförklarats. Amerikanen Timothy Brown, även kallad Berlinpatienten efter orten där han behandlades, levde med HIV men friskförklarades år 2007.

Det som Brown har gemensamt med den numera friskförklarade britten, som har valt att vara anonym, är att de båda har en genetisk mutation i benmärgen. Britten, numera kallad Londonpatienten, fick detta efter en benmärgstransplantation, i samband med att han 2016 vårdades för Hodkins lymfom.

LÄS MER
5 saker du inte visste om hiv

Jan Albert är professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet. Han menar att beskedet visar på framsteg, men att det inte är förknippat med ett botemedel i närtid.

– De båda patienterna som har friskförklats led av blodcancer, därför gjorde man en benmärgstransplantation. En sådan behandling är dock inte möjlig i större skala, framför allt eftersom det är kostsamt och farligt för patienten. I de här två fallen var det nödvändigt, men för en person med hiv är bromsmediciner för närvarande ett bättre alternativ, säger han.

”Ett viktigt incitament”

Bakgrunden till framsteget är att 1-2 procent av alla människor har en naturlig resistens mot hiv. I fallen med de båda patienterna hämtades benmärgen från en resistent donator, varpå transplantationen ägde rum.

Men trots att ett botemedel inte kan förväntas tas fram under de kommande åren menar Jan Albert att den här typen av framsteg är viktiga för att forskning kring hiv fortfarande ska vara relevant. Han säger även att det här mycket väl kan vara ett steg på vägen mot ett botemedel, fast då på längre sikt.

– Nu har man den här kunskapen. Skulle man då kunna åstadkomma samma sak genom till exempel genterapi så skulle det kunna vara en väg till ett botemedel, och det är viktigt som incitament för fortsatt forskning, säger Jan Albert.

Närmare 40 miljoner lever med hiv

Den som i dag får hiv är skyldig att anmäla detta i enlighet med smittskyddslagen. Idag lever strax under 40 miljoner människor med hiv, och sedan viruset isolerades för mer än 30 år sedan har mer än 30 miljoner människor dött i aids.

Forskningen har dock gjort stora framsteg, och det är numera ovanligt att de som regelbundet tar sina mediciner utvecklar aids.

Men trots att bromsmedicinerna har visat sig vara framgångsrika hade ett botemedel varit av enormt stor vikt enligt Jan Albert.

– Det är en enorm utmaning att se till att flera miljoner människor får behandling livet ut, det kostar mycket och kan ge vissa biverkningar. Man har bland annat upptäckt att en välbehandlad infektion är förknippad med lite snabbare åldrande. Bromsmedicinerna har trots allt inte funnits alltför länge, säger han.

pil
Bakgrund

• För allmänheten blev hiv känt under tidigt 80-tal, när forskare lyckades isolera viruset. Men faktum är att man senare har kunnat hitta viruset i blodprov från 1959 i Demokratiska Republiken Kongo (dåvarande Belgiska Kongo). Under 70-talet uppdagades flera fall där personer snabbt insjuknade och dog, utan att läkare kunde slå fast vad de hade drabbats av, och det dröjde fram till 1983 innan två forskargrupper parallellt lyckades isolera viruset.

• Flera tidiga fall av hiv-smittan kunde härröras till homosexuella och drogmissbrukare, framför allt i USA. Läkarna kunde då inte se några orsaker till patienternas försvagade immunsystem, och de drabbade började uppvisa symptom som vanligtvis kunde kopplas till en speciell typ av lunginflammation. Vissa drabbades även av Kaposis sarkom, en ovanlig form av hudcancer.

• Mytbildningen kring hiv växte under 80-talet, och många trodde att sjukdomen endast kunde drabba de två stora riskgrupperna, homosexuella och drogmissbrukare. Få personer som drabbats av sjukdomen valde att gå ut med det offentligt, vilket i sin tur spädde på myterna. Ett fall som därför uppmärksammades stort i USA var när basketstjärnan Earvin ”Magic” Johnson, som varken var homosexuell eller drogmissbrukare, gick ut med att han hade hiv. Det ledde sedermera till att han även valde att avsluta sin basketkarriär.

• I dag är den allmänna kunskapen om hiv och aids betydligt större. Undersökningar har bland annat visat att den grupp som i högst utsträckning lever med hiv inte är män, utan istället unga kvinnor. Män som har sex med män samt narkotikamissbrukare som injicerar droger tillhör dock fortfarande riskgrupper som löper extra stor risk att smittas.

Källa: Källa: Läkare utan gränser, Folkhälsomyndigheten, CDC, Hivportalen

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro