ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Expert: Risk för eskalering på Krim efter Rysslands blockering

Filip Joelsson · 26 Nov 2018
Uppdaterad 26 Nov 2018
Infarten till Azovska sjön blockeras av ett lastfartyg som placerats på platsen av ryska marinen.

Infarten till Azovska sjön blockeras av ett lastfartyg som placerats på platsen av ryska marinen. Foto: TT


Ryssland har använt militärt våld för att blockera och beslagta tre ukrainska fartyg vid Kertjsundet. Minst två ukrainska besättningsmän uppges ha skadats efter beskjutning. "Det finns alltid en risk för eskalation i så här spända lägen", säger Johan Norberg på Totalsförsvarets forskningsinstitut.

klar

Artikellänk är kopierad

Två ukrainska artillerifartyg och en ukrainsk bogserbåt stoppades under söndagen av ryska fartyg vid Kertjsundet, som binder samman Azovska sjön med Svarta havet.

Videoupptagningar från platsen visar bland annat hur ett ryskt fartyg avsiktligt rammar den ukrainska bogserbåten.

quotation startDet här är ett sätt för Ryssland att markera att de kan göra vad de villquotation end

Enligt den ryska säkerhetstjänsten FSB har man valt att agera som man gjort eftersom man menar att de ukrainska fartygen tagit sig in på ryskt territorialvatten, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina rörde sig de tre fartygen i helt lagliga, bilaterala vatten på väg från Odessa till Mariupol.

Johan Norberg, forskare vid totalförsvarets forkningsinstitut, FOI, menar att söndagens händelseförlopp är en tydlig markering från Ryssland.

– Det här är ett sätt för Ryssland att markera att de kan göra vad de vill i ett område som de anser är deras, trots att det finns avtal som säger att både ryska och ukrainska fartyg får röra sig i området. Man vill markera sitt inflytande, säger Johan Norberg, och tillägger:

– Man får inte glömma den större bilden i det här. Ryssland har illegalt annekterat Krim från Ukraina, startat ett krig i Östra Ukraina, och fortsätter att bedriva och underhålla det kriget. Rysslands krig mot Ukraina är inte slut.

Efter att Ryssland beslagtagit de ukrainska fartygen under söndagen placerade den ryska marinen ut ett större lastfartyg under den bro som går över Kertsjsundet, för att på så vis stoppa ukrainska fartyg från att ta sig till och från Azovksa sjön och Svarta havet.

Omvärlden har inte varit sena att kritisera Rysslands agerande. Både EU och Nato har uppmanat Ryssland att åter öppna passagen genom Kertjsundet, och under måndagskvällen kommer FN:s säkerhetsråd hålla ett blixtinkallat krismöte om situationen.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) skriver på Twitter att Rysslands eskalering vid sundet är ”djupt oroväckande” och att Ryssland måste sluta med sitt ”provokativa beteende”.

Även den förre moderatledaren Carl Bildt har kommenterat händelsen på Twitter.

”Videor som har tagits av ryska sjömän visar hur de avsiktligt rammade den ukrainska bogserbåten. Det råder inga tvivel om att Ryssland trappat upp och provocerar”, skriver Bildt.

Johan Norberg på FOI menar även han att situationen ser allvarligare ut än på länge.

– Det har varit incidenter i Kertjs sedan i våras, men det här är kanske den allvarligaste än så länge. Det finns alltid en risk för eskalation i så här spända lägen. Samtidigt manar de flesta till någon form av lugn nu. Vi får se vad som händer, det är lite för tidigt att säga i det här skedet, säger han.

pil
Annekteringen av Krim

I februari 2014 tar sig ryska soldater in på Krimhalvön i södra Ukraina. Inom kort har soldaterna tagit kontrollen över flera centrala myndighetsbyggnader och flygplatser. Den Ukrainska armén tvingas kapitulera, och ett nytillsatt parlament röstar plötsligt för att Krimhalvön ska ansluta sig till Ryssland.

Omvärlden fördömer omröstningen och menar att den inte skett fritt och rättvist.

Putin nekar inledningsvis till att soldaterna, som kallas ”gröna män”, tillhör Ryssland, men tvärvänder senare och erkänner att det är ryska soldater som annekterat Krim.

EU och FN fördömer annekteringen, och snart inför EU och USA sanktioner mot Ryssland.

Senare samma år börjar proryska rebeller ta kontrollen över flera nyckelbyggnader i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Under flera år har stridigheter pågått i området mellan Ukrainas militär och de proryska rebellerna, vars strider stöds med ryska medel, både i form av soldater och utrustning.

Sedan striderna blossade upp har över 10 000 människor fått sätta livet till, och närmare 2 miljoner människor beräknas ha flytt från konfliktområdena, enligt FN.

Källa: Källa: FN, FOI, Utrikespolitiska institutet.

klar

Artikellänk är kopierad

Filip Joelsson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro