ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Experten förklarar – därför finns det så många konspirationsteorier om den första månlandningen

Anton Gustafsson · 15 Jul 2019
Uppdaterad 16 Jul 2019

Konspirationsteorierna om den första månlandningen verkar aldrig vilja ge sig. Foto: TT


Dödlig strålning, vajande flagga och Stanley Kubrick, det råder ingen brist på konspirationsteorier om varför den första månlandningen 1969 var en bluff. Men varför har just månlandningen skapat så många konspirationsteorier?

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: I helgen är det 50 år sedan den första månlandningen.

Var: På månen.

När: Den 20 och 21 juli 1969.

Vilka: Astronauterna Neil Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin var de två första människorna på månen.

Hur: Apollo 11 lyfte från John F Kennedy space center i Florida klockan 9.32 den 16 juli 1969. Efter fyra dagar kunde två av de tre astronauterna landa på månen med hjälp av månlandaren eagle. Efter två och en halv timme på månen åkte de upp till moderskeppet igen och kunde påbörja hemfärden.

Varför: Tanken med månlandningen var att ta hem material från månen till jorden i forskningssyfte. I förlängningen ville man även bygga en bas på månen. Det var även ett sätt för USA att visa Sovjetunionen att de låg längre fram i den så kallade ”rymdkapplöpningen”.

LÄS MER
Dokument: 50 år sedan månlandningen och det stora klivet för mänskligheten

Den första månlandningen har fullkomligen översköljts med konspirationsteorier i snart 50 år. Det har skrivits böcker och producerats dokumentärfilmer som säger sig bevisa att månlandningen 1969 egentligen bara är en stor bluff. Trots att teorierna har blivit motbevisade från en enad forskarkår i decennier dyker de fortfarande upp än i dag.

– När det gäller månlandningen handlar det nog mer om att man inte tror att det är möjligt att skicka upp människor till månen, speciellt inte för 50 år sedan. Många tror att det är för bra för att vara sant helt enkelt, säger Kent Werne, journalist och författare till en bok om konspirationsteorier.

”Det ökade intresset för konspirationsteorier hänger ihop med den spridning som alternativ fakta får på internet i dag”, säger journalisten och författaren Kent Werne. Foto: Jan-Ake Eriksson

Han menar att det finns flera anledningar till att just månlandningen drar till sig så många konspirationsteorier. Det faktum att rivaliteten mellan USA och Ryssland fortfarande är så stor kan vara en orsak till att konspirationsteorierna om månlandningen är så seglivade.

– Enligt opinionsundersökningar är konspirationsteorier om månlandningen extra utbredda i Ryssland, vilket kan ha sin förklaring i någon slags nationalistisk nostalgi. Man känner att Sovjetunionen var den dominerande rymdmakten, vilket de var fram till sommaren 1969, och då avfärdar man månlandningen som ett amerikanskt propagandanummer. Problemet är bara att Sovjet erkände månlandningen redan då. Om den hade varit en bluff på något sätt hade ryssarna upptäckt det, säger han.

En annan anledning till att just månlandningen är så populär bland konspirationsteoretiker är att det finns så många olika detaljer att undersöka och hitta brister i.

– Man hittar en detalj som man hakar upp sig på och man vill inte ta till sig någon annans förklaring. Ett exempel är att flaggan som de satte ner på månens yta vajade trots att det inte blåser på månen. Men förklaringen är att astronauterna kommer åt flaggan och rör vid den när de ska sätta ner den. Och på grund av den låga gravitationen så håller den rörelsen i sig längre tid än på jorden.

LÄS MER
Dokument: Flygkraschen som skakade hela Sverige
Den vajande flaggan är en av de många konspirationsteorierna som omgärdar den första månlandningen. Foto: NASA/Newsmakers

Kent Werne tror också att komplexiteten gällande rymdresor är så svår att ta till sig att det föder konspirationer.

– Sedan är månlandningen oerhört fascinerande som händelse. Ganska få människor förstår sig på vetenskapen och teknologin som krävs för rymdfärder och då har man inte själv någon logisk förklaring till vad som har hänt. Då tar man till förklaringen att det måste vara ett fejkat och regisserat propagandanummer eftersom man inte har kunskapen att förklara det.

”Den här typen av myter försvinner aldrig i dag”.

Månlandningen sticker också ut på ett annat sätt jämfört med till exempel mordet på John F Kennedy – en annan stor händelse som omgärdats av massor med konspirationsteorier.

– Till skillnad från andra händelser har månlandningen få direkta vittnen, det var ju bara astronauterna som var där och såg vad som hände. När händelsen utöver det förefaller ganska osannolik för gemene man skapas det lätt konspirationsteorier, det blir det lätt att tvivla på att det verkligen har hänt.

Kent Werne ser att intresset för konspirationsteorier har blivit större på senare år. Han menar att det överflöd av information som finns på internet och den fart som informationen sprids med bidrar till att tron på konspirationsteorier växer.

– Det här gör att den här typen av myter aldrig försvinner i dag, det spelar ingen roll hur många gånger det bevisas att de är falska. Det kommer alltid nya personer som intresserar sig för ett ämne och tror att de har hittar sanningen på internet. En förklaring är att det finns en enorm tillgång på information på nätet, och mycket av den är tyvärr falsk.

Hur ska man bemöta en person som tror på konspirationsteorier?

– Det är oerhört svårt. Har man en gång börjat tro på konspirationsteorier brukar man avfärda all information som pekar åt ett annat håll som en del av konspirationen, att den som för fram fakta som motbevisar teorin är utsänd av konspirationen för att mörklägga och vilseleda. Det enda man kan försöka göra är att visa fakta som ger en rimlig förklaring på det som personen tror sig veta.

LÄS MER
Sverige säger nej till kärnvapenförbud – var några år från att ha en atombomb på 60-talet

klar

Artikellänk är kopierad

Anton Gustafsson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro