ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

Experten: Stor våldsrisk bland IS-återvändare

Jesper Lindqvist · 27 Feb 2019
Uppdaterad 27 Feb 2019
Närmare 150 svenska IS-resenärer befinner sig fortfarande i Syrien.

Närmare 150 svenska IS-resenärer befinner sig fortfarande i Syrien. Foto: AP/TT


Jobb, utbildning och "bestialiska" mord. Verkligheten för de som återvänder från att ha stridit för IS varierar kraftigt. Men en sak ligger nära till hands för många – våldet. Det säger terrorforskaren Magnus Ranstorp: "Vi talar om personer med låg impulskontroll, ofta med en dysfunktionell familjesituation".

klar

Artikellänk är kopierad

Närmare 300 personer har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorsekten IS, Islamiska staten, och enligt Säpo har drygt hälften återvänt.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp berättar att det är svårt att dra några större slutsatser kring de 150 som har återvänt, men att myndigheterna ändå har en skaplig koll på vilka de är.

Klart är att de som under åren har rest ner och sedan kommit tillbaka inte utgör någon homogen grupp. Där finns allt från traumatiserade kvinnor som åkt i ung ålder, till män som senare deltagit i europeiska terrordåd.

– Många av dem kommer från större städer. Till Göteborg har många kvinnor återvänt, medan männen i större utsträckning har kommit tillbaka till Stockholm. Arbetet på kommunal nivå har varit bättre i Göteborg, där den sociala insatsgruppen har varit inblandad i att försöka vända situationen för de kvinnor som förvisso inte ska ses som offer, men som ändå har fått uppleva ganska hemska saker på plats, säger han.

Svårt med återanpassning

Alla som reste ner ska heller inte ha haft som mål att gå med i terrorgruppen IS.

Magnus Ranstorp berättar att de flesta som lämnade Sverige gjorde så 2013-2014, och några av de som åkte i ett tidigare skede hade som mål att hjälpa till i det syriska inbördeskriget, både militärt och humanitärt. När sedan IS bildades så rekryterades många på plats, medan andra istället valde att resa hem igen.

Gemensamt för många av de som vänt tillbaka till Sverige är att återanpassningen till det svenska samhället har varit svår. Det finns exempel på personer som skaffat sig en utbildning och ett jobb, men som ändå har hamnat i problem med rättvisan.

– Själva våldströskeln för dessa personer har sänkts efter att de varit nere och sett hur IS agerar. Vi talar om personer med låg impulskontroll, ofta med en dysfunktionell familjesituation, som har åkt ner för status, spänning och liknande, säger Magnus Ranstorp.

Högg en man i huvudet med en sax

I Örebro står en 31-årig man åtalad för ett uppmärksammat mord som begicks förra sommaren i området Vivalla. 31-åringens fall har fått extra uppmärksamhet, just eftersom han 2013 bestämde sig för att resa ner och strida för IS i Syrien.

I Kriminalvårdens utredning målas bilden av en 31-åring som förvisso tidigare har haft problem med rättvisan, men som samtidigt skaffat sig ett arbete och planerat att påbörja universitetsstudier lagom till hösten 2018. Istället står han alltså åtalad för mord efter att ha huggit en man i huvudet med en sax minst sju gånger.

31-åringen menar dock i förhör att han absolut inte har mördat någon, och att han i själva verket försökte skydda invånarna från personen han högg. ”Om jag går därifrån kan han ställa sig upp och ta ett vapen… han kan träffa sin kompis och… fortsätta med deras dödsrunda. Det här kallas för civilkurage. Jag har ju räddat folk, jag borde få ett pris”, säger 31-åringen i polisförhör.

I utredningen påstår han även att han inte har någon ”problematik avseende våld”.

”Tydliga bestialiska inslag

Magnus Ranstorp jämför problematiken för IS-återvändare med den för ”vanliga” brottslingar. Han berättar att det krävs en inre styrka för att lyckas vända runt sitt liv.

– Framför allt kvinnorna har i stor utsträckning isolerat sig efter att de återvänt. Men för många, som kanske försöker etablera sig i samhället, tränger sig det gamla sociala umgänget på. Lyckas man inte bryta upp från den destruktiva miljön så är det väldigt svårt att gå vidare och lämna tiden med IS bakom sig, säger han och fortsätter berätta om 31-åringens misstänkta mord.

– Man kan se det klart i det fallet. Sättet han utförde det här mordet, det har tydliga bestialiska inslag av övervåld.

Oklarheter kring ”konsulär hjälp”

De personer som rest från Sverige som nu sitter i Syrien beskriver Magnus Ranstorp som betydligt farligare än de som redan återvänt, bland annat eftersom många av dem har tillhört IS under en såpass lång tid.

Vidare beskriver han den problematik som kan uppstå om dessa personer väljer att försöka ta sig till Sverige med hjälp av svenska myndigheter.

– Regeringen har ju sagt att man inte kommer att erbjuda konsulär hjälp till IS-återvändare. Men vad händer om de händer om de här personerna till exempel lyckas ta sig till Sveriges ambassad i Istanbul och ber om hjälp att skaffa resehandlingar? Vanligtvis måste ambassaden bistå med hjälp till svenska medborgare, det blir intressant att se hur man kommer att hantera en sådan situation, säger Magnus Ranstorp och fortsätter:

– De som är kvar där nere är de som är verkligt övertygade, de är beredda att slåss till sista man. Man hatar det demokratiska samhället och brister i respekten för andra medborgare. Säkerhetstjänsten är oroliga för att dessa ändå kan välja att försöka återvända. Hur farliga de kan vara har redan visat sig i Paris och Bryssel.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro