ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Experterna: De blir de stora frågorna i EU

Valerie Kaspersen · 24 Maj 2019
Uppdaterad 24 Maj 2019
Populister kommer inte kunna påverka EU, menar statsvetarna Péteris F Timofejevs och Sofie Blombäck.

Populister kommer inte kunna påverka EU, menar statsvetarna Péteris F Timofejevs och Sofie Blombäck. Foto: TT


Säkerhetspolitik, populistiska partier och effekterna av Brexit. EU har flera stora utmaningar under de kommande åren, Metro har pratat med två statsvetare om de stora frågorna för unionen.

klar

Artikellänk är kopierad

Det finns flera stora frågor EU kommer att behöva ta ställning till under de kommande åren, menar statsvetarna Sofie Blombäck och Péteris F Timofejevs. Bland annat den allt mer infekterade klimatdebatten. Men även relationen till Ryssland

– Det vi såg 2014 var att Ryssland ockuperade Krimhalvön och det fördömdes av EU, vilket var lite överraskande eftersom inte alla länder är per definition negativa till samarbete med Ryssland. Det kommer bli en viktig fråga. Kommer EU behålla sin enighet gentemot Ryssland, säger Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.

Hur EU kommer att hantera Rysslandsfrågan återstår att se. Foto: TT/ TASS
Hur EU kommer att hantera Rysslandsfrågan återstår att se. Foto: TT/ TASS

Flera prövningar framöver

EU måste även ta ställning till huruvida de ska utöka samarbetet med Kina eller inte.

– Kina har försökt att på olika sätt övertyga vissa länder att de kan bistå med utvecklingen av exempelvis 5G-nätverk. USA har sagt att det är ett stort säkerhetshot och rekommenderar inte att samarbeta med Kina i frågorna, säger Péteris F Timofejevs och fortsätter:

– Kina har också påpekat att de kan tänka sig ett samarbete kring kritisk infrastruktur, alltså att köpa upp eller få kontroll över infrastruktur i EU. Det kan medföra vissa problem.

Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitetet, tror även att säkerhetspolitiken, debatten om fri rörlighet och migrationen kan skapa friktioner inom EU.

– Hur ska man kunna samarbeta när man inte är överens? Vi har exempelvis konflikten mellan EU-länderna och Ungern. Sedan är det frågan om fri rörlighet, som dessutom är kärnan i själva EU-samarbetet. Vi har i dag gränskontroller in till Sverige som inte alls är i linje med målet om fri rörlighet, säger Sofie.

Populismen inte ett hot

Metro har tidigare skrivit om Steve Bannons försök att ena högerpopulister i EU med målet att öka länders självbestämmande och stärka gränserna. Rörelsen som kallades The Movement rann ut i sanden, men blev i starten en världsnyhet. Skulle populismen öka ännu mer och var det början på slutet för EU?

Steve Bannon tillsammans med Front Nationals partiledare Marine Le Pen. Foto: TT.
Steve Bannon tillsammans med Front Nationals partiledare Marine Le Pen. Foto: TT.

Péteris F Timofejevs menar att även om stödet, till framförallt högerpopulister, ökat under åren är det inte tillräckligt stort för att skapa någon större konflikt.

– Det finns vissa som menar att högerpopulistpartier är ett hot. Men jag tror nog inte att de någonsin skulle få så pass mycket stöd att de skulle kunna utgöra ett hinder eller på något sätt medverka till att avskaffa EU, säger han.

Sofie Blombäck håller med. Enligt hennes forskning har populismen de senaste fem åren ökat i vissa länder, men i andra inte alls. I det stora hela är det alltså en relativt liten ökning.

– Tittar man på hur Europaparlamentet kommer att se ut efter valet så kommer det nog finnas fler partier som skulle betecknas som populistiska av forskare. Både på höger- och vänsterkanten. Men de kommer ju inte vara de som sätter europaparlamentets politiska ståndpunkter, säger Sofie Blömbäck.

Under årets valkampanj är det flera EU-kritiska partier som tonat ner sin retorik. Nu pratas det inte längre om att träda ur EU, utan att reformera det.

– Det finns framförallt många krafter som vill förändra EU och göra det till mindre av vad det är i dag. Det är ju ganska många partier som ställer upp i det här valet under någon variant av ”Mindre EU, mer medlemsländer”, säger Sofie Blombäck.

Problemet för populisterna är att de är splittrade. Både på höger- och vänsterkanten. Det gör det svårt för dem att förändra arbetet.

– Man kan säga att de påverkat vissa beslut och vissa partiers förhållningssätt. Men jag skulle inte vilja påstå att påverkan varit så pass stor, säger Péteris F Timofejevs.

– De är inte överens om jättemycket. Faktumet att de finns på både höger- och vänstersidan pekar på att de har väldigt olika åsikter. De vill flytta kompetens från EU till medlemsstaterna, men de är inte överens om vilka eller hur det ska gå till, säger Sofie Blombäck.

Kan populismen då utgöra ett verkligt hot gentemot EU? Inte direkt, menar Sofie Blombäck. På sin höjd kan de sakta ner arbetet.

– De kan inte driva igenom egna saker, men de kan möjligtvis bromsa beslut. Den möjligheten beror väldigt mycket på de andra partiernas inställning. Populister får inflytande när etablerade partier släpper in dem, säger hon.

Brexit – ett avskräckande exempel

Något som skakade om Europa var Brexit. Det hade länge diskuterats om ett utträde, men för många var det ett helt otänkbart scenario att Storbritannien faktiskt skulle lämna unionen. Men den 24 juni 2016 stod det klart, efter en folkomröstning. Drygt 52 procent röstade för att lämna EU. Folket hade sagt sitt.

Det började talas om en dominoeffekt. Fler och fler länder skulle vilja lämna EU nu när Storbritannien valt att packa sina väskor.

I Sverige letade ordet ”Swexit” sig in bland ledarkrönikor och hashtags i Facebookgrupper. Men här höll EU ihop. Man slöt sig och agerade tillsammans, enligt Péteris F Timofejevs.

– EU bestämde sig från början att hålla ihop och se till att Storbritannien får träda ur om de vill, men man skulle se till att de länder som ekonomiskt, kulturellt eller liknande, står nära Storbritannien inte skulle påverkas på ett betydelsefullt sätt. På sätt och vis har EU hanterat processen på ett föredömligt sätt, säger Péteris.

Tre år har gått sedan Brexit drog igång. Det blev aldrig någon dominoeffekt. Möjligtvis har hela processen blivit ett slags avskräckande exempel för de länder som kanske var och nosade i ett utträde till följd av Storbritanniens beslut.

Brexit har alltså inte varit ett hot gentemot EU, enligt Sofie Blombäck och Péteris F Timofejevs. Det har snarare fått motsatt effekt.

Enligt en opinionsundersökning från Kantar har man undersökt stödet till EU bland de 28 medlemsländerna. Undersökningen, som publicerades i The Independent i slutet av april, visar att det fortfarande finns ett starkt stöd för fortsatt medlemskap i EU.

Brexit har varit en riktig vattendelare. Även bland britterna. Foto: TT/ SOPA Images.
Brexit har varit en riktig vattendelare. Även bland britterna. Foto: TT/ SOPA Images.

Det är bara i ett fåtal länder där stödet minskat, bland annat Frankrike och Italien. I Sverige låg stödet för att stanna kvar i EU på 89 procent.

– Man har frågat sig vad man får ut av sitt EU-medlemskap. När det börjar dyka upp rubriker om att det blir svårt att åka på chartersemester och svårt att få sina mediciner importerade börjar man fundera, säger Sofie Blombäck och fortsätter:

– Det var nog aldrig realistiskt att Brexit skulle starta en kedjereaktion, även om många som förespråkade Brexit hoppades på det.

– Jag tror inte att det kommer bli fler krav på utträde efter Brexit. Anledningen till det är att Brexit visar hur svårt det är för ett land som har gått med i EU att träda ur på ett ordnat och smärtfritt sätt. Brexit har nog snarare varit skälet till varför stödet till EU och EU-samarbetet i Sverige gått upp, säger Péteris F Timofejevs.

Storbritannien har fram till 31 oktober på sig att komma överens om ett avtal för utträdet. Går vägen kan det skapa en ny debatt kring utträde.

– Om Storbritannien klarar sig bra så kommer ju det att ge stöd för de som vill att deras respektive land ska lämna. Men som det är just nu är det bara besvärligt. Man vill inte försätta sig i den situationen, säger Sofie Blombäck.

klar

Artikellänk är kopierad

Valerie Kaspersen
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro