ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Facebooksida använder sig av Kalle Ankas jul – för att göra reklam för obevisade bantningsprodukter

Hugo Ewald · 21 Dec 2016
Uppdaterad 22 Dec 2016
Reklamen som delas på Facebooksidan är sällan tydligt utmärkt som reklam och använder sig i vissa fall av språk som kan anses vara missledande.

Reklamen som delas på Facebooksidan är sällan tydligt utmärkt som reklam och använder sig i vissa fall av språk som kan anses vara missledande. Foto: Skärmdump/Metro


Men antydningar om att personer vill ändra eller förbjuda Kalle Ankas jul har Facebooksidan "Vi som vill ha kvar traditionella Kalle Ankas julafton" fått över 50 000 fans på Facebook. Men Facebooksidan ägnar mer tid åt att göra reklam för viktminskningsprodukter och snabb-lån än Kalle ankas jul.

klar

Artikellänk är kopierad

”Låt dem inte stoppa Kalle Ankas traditionella Julafton, Dela och Gilla.” Så löd ett inlägg på Facebooksidan ”Vi som vill ha kvar traditionella Kalle Ankas julafton” den 30 november. I inlägget fanns också en länk till en webbsida där tittaren kunde se Jultomtens verkstad, som utgör jul-tv:s kanske mest traditionella underhållning.

Inlägget hade gillats 14 000 gånger och delats över 6 000 gånger innan det togs bort.

Men det är inte bara julfilmer som Facebooksidan länkar till. En majoritet av inläggen länkar istället till en reklamsajt. Bland de produkter som sidan gör reklam för återfinns bland annat snabblån, casinospel, tidskrifter från Bonnier och olika viktminskningspreparat.

En av bantningsprodukterna, som innehåller ämnet hallonketoner, lovar att du genom att inta det kommer tappa 6-9 kilo i veckan. Detta trots att hallonketoner inte har någon kliniskt bevisad viktminskningseffekt. Studier på möss visade ingen viktminskning ens vid 238 gånger den dossom används i viktminskningssyfte för människor.

Sidan som används för att göra reklam och sidan som innehåller julrelaterat innehåll är skrivna på samma person, en privatperson i Finland. När Metro kontaktar honom menar han dock att han inte alls har något med sidorna att göra. Mannen påstår att han vet vem som driver sidorna, men vill inte uppge vem det är.

”Jag driver varken sidor eller Facebooksidor, jag hjälpte bara en vän att sätta upp dem och därför står domänerna på mig. Ska se till att ändra på det så att jag slipper få mitt namn på sånt här.”, skriver han i ett mail till Metro.

Det är ett vanligt svar Viralgranskaren och Metro får när vi kontaktar sajter och Facebooksidor som delar tveksamt innehåll. Tidigare, när Metro kontaktade ägaren till domänen mysigast.se och mumsigast.se löd svaret att personerna som tekniskt sett var ägare till sajten inte alls drev sajten. Istället påstods sajten drivas av personer ägarna inte vill ge ut namnet på. Samma svar fick också Viralgranskaren i ett samtal med den 23-åring vars sajt påstod sig ha intervjuat en IS-krigare.

Reklamen som delas på Facebooksidan är sällan tydligt utmärkt som reklam och använder sig i vissa fall av språk som kan anses vara missledande. Det kan bryta både mot Facebooks regler för reklamoch mot den svenska marknadsföringslagen.

”All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen”, står det bland annat i Marknadsföringslagens nionde paragraf.

När Metro kontaktar konsumentverket kan de inte uttala sig i specifika fall. De kan däremot berätta om de riktlinjer som man brukar prata om när det rör sig om marknadsföring på sociala medier.

quotation start– Det man kan säga är att regelverket är det samma oavsett vilken kanal man använder sig av. Det ska tydligt framgå att det rör sig om marknadsföring och det ska det göra utifrån hur det är utformat. Pratar vi om sociala medier eller bloggar kan det vara så att redaktionellt innehåll och det som är marknadsföring är uppblandat och då kan kravet på hur tydlig man bör vara öka för att det presenteras i ett sådant sammanhang, säger Otto Johansson Hansson, jurist på Konsumentverket, till Metro.quotation end

Enligt Otto Johansson Hansson är utgångspunkten att läsaren direkt ska kunna se att det rör sig om marknadsföring så att läsaren medvetet kan undvika annonsen om hen så vill. Det är därför inte okej att till exempel först i slutet av ett blogginlägg skriva att det rör sig om en annons. Enligt Otto Johansson Hansson är det också viktigt att det tydligt framgår vem den faktiska annonsören är.

quotation start– Gör man reklam för ett klädföretag ska man vara tydlig att ange vilket det företaget är.  Det räcker inte med att det bara framgår med att det är reklam.quotation end

Efter att Metro kontaktat mannen togs Facebookinlägget om att Kalle ankas jul skulle riskera att stoppas bort. Istället lyder nu texten ”Nu är det inte långt kvar till Julen, vad ska de klippa bort i år?.”

klar

Artikellänk är kopierad

Hugo Ewald
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro